• idag
    3 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    4 juni
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    5 juni
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    6 juni
    16°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    7 juni
    15°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Politiken ska inte kväva kulturen

Debatt
PUBLICERAD:
"Kväver vi kulturinstitutionerna så får vi ett mer segregerat samhälle och ett fattigare samhälle."
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kultur är skapandekraft som berikar samhället och kan många gånger ifrågasätta rådande normer. Att släppa kulturen, vore att kväva utvecklingen. Men hur skapas då kulturen i det lokala samhället?

Det finns nog lika många svar på den frågan som det finns ”lokala samhällen”. Och vad det är som ska ifrågasättas, är inte någons uppgift att lägga sig i. Ändå kan politiken påverka kulturen till stor del, och då indirekt. Genom att kväva resurstilldelningen eller genom att negligera kulturen, att inte erkänna dess viktiga roll vid just utvecklingen av samhället.

För individer som vill lära sig att musicera, bli skådespelare, måla eller laga kulinariska maträtter, behövs det institutioner (här har vi ett brett utgångspunkt, framförallt institutioner där personer är med som deltagare, utövare, eller elev) som de kan vända sig till som lär ut detta. Samma institutioner som nyanlända kan vända sig till för att utveckla sitt språk, utvecklas på ett personligt plan eller i sin roll i samhället, eller för att starta kooperativa företag. Sammantaget utvecklas samhället. Ett exempel på sådana institutioner är de studieförbund som finns runt om i landet. Samma studieförbund som ställer om och gör allt i sin makt för att sprida information och på sitt sätt bidra till att motverka spridningen av det virus som skakar om vår värld idag.

I tider då vi tvingas att distansera oss från varandra är det kulturen som håller oss ihop genom livesända föreläsningar, informationsspridning eller trubaduren som ställer sig på innergården för att spela musik för våra äldre eller hyresgästerna på ett område.

Det handlar om att i det lilla utveckla det stora. Kan vi erkänna kulturens viktiga roll, som vi författare av denna artikel både gör och har egna erfarenheter av, så kan vi i nästa steg också koppla det till hur viktig kulturen är för de som kanske utan kulturen hade känt sig marginaliserade. Som utan skapandeprocessen inte hade kunnat forma sina egna röster.

En fritidsgård, är inte bara en lokal med personal som ska öppna vid ett klockslag, och sedan stänga efter ett annat. En fritidsgård, är en eventuell start för någon ung individ att känna sig sedd och bli uppmuntrad av hjältarna till personal för att tro på sina idéer och våga satsa på dem. Ett bibliotek (tänk om det kunde utvecklas med mer digitala bibliotek) som inspirerar unga personer att förkovra sig i litteraturens förträffliga värld, och kanske själva bli författare. Och sedan har vi också kulturskolan, som tack vare att den har stått till förfogande för just den breda allmänheten kunnat fungera som en plattform för så många kulturskapare, som med all säkerhet idag stolt vill bidra till det samhälle som gav dem förutsättningar att uppnå sina drömmar. Kväver vi kulturinstitutionerna så får vi ett mer segregerat samhälle och ett fattigare samhälle. Hur det samhället då blir, är ett tema för en annan debattartikel. Politiken ska inte lägga sig i kulturen, men den ska inte heller kväva kulturinstitutionerna.

Ferman Brodrej (S)

Dekan Izat (S)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.