Regeringen, C och L satsar 2,2 miljarder kronor på ett äldreomsorgslyft. Målet är att förbättra personalförsörjningen och få fler att söka jobb inom äldreomsorgen.
Åtgärden innebär att anställda inom äldreomsorgen ska erbjudas betald utbildning på arbetstid. Det möjliggör fler fasta anställningar.
– Det kommer att innebära att 10 000 fler undersköterskor och vårdbiträden kan kompetensutvecklas, säger Centerns ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström, på en pressträff med finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson i Liberalerna.
Det blir också en möjlighet för arbetsgivare att växla upp deltidsarbete till heltidsarbete, säger Källström.
2020 och 2021
Staten ska finansiera kostnaden för den tid den anställde är frånvarande på grund av studier. Satsningen omfattar 2,2 miljarder kronor under 2020 och 2021, och ligger i linje med det som presenterats av Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Kommunal där de bedömde att 10 000 personer skulle kunna omfattas, enligt de fyra partierna.
Utbildning räcker inte – bättre löner krävsFör att säkerställa att det finns tillräckligt med utbildningsplatser tillför regeringen även medel för att 10 000 personer kan utbildas inom vård och omsorg inom regionalt yrkesvux under det fjärde kvartalet 2020 om de studerar på halvtid.
Även folkhögskolans yrkesutbildningar ska byggas ut med runt 1 000 nya halvårsplatser redan 2020, också de platserna blir med tyngdpunkt på vård och omsorg. Staten föreslås stå för hela kostnaden för det.
Utbildningspaketet motsvarar 10 000 personer – är inte behovet större än så?
– Det kan det absolut vara. Men förslaget kommer ursprungligen från facket och arbetsgivarna och det här är vad de bedömer vara möjligt att genomföra, säger Magdalena Andersson.
Är det ett krav på arbetsgivarna att erbjuda fast anställning efter utbildningen?
– Exakt vilka villkor det blir kommer fack och arbetsgivare att presentera, säger Andersson, och lägger till att det vore svårt för staten att kontrollera arbetsvillkor för 10 000 individer.
Räta ut frågetecken
SKR har oroats för att inte få full täckning för extrakostnader i vård och omsorg. Regeringen vill nu räta ut de frågetecknen.
– Vården ska ha de resurser man behöver för att bekämpa pandemin och ge sjukvård till dem som behöver. Pengar ska inte behöva vara ett hinder, säger Per Bolund.
Hittills har tre miljarder kronor avsatts till kommuner och regioner för dessa extrakostnader med anledning av pandemin. Nu tillförs ytterligare två miljarder till totalt fem miljarder kronor.
– Behöver resurserna ökas på, så gör vi det, säger Magdalena Andersson och betonar att fem miljarder inte är ett tak.
Apropå att potten för extraordinära kostnader återigen har fyllts på, säger Emil Källström (C):
– Jag skulle tro att den här posten kommer att fortsätta öka om coronasmittan fortsätter att påverka kommuner och regioner lång tid framöver, vilket tyvärr mycket tyder på.
SKR bedömer att det behövs ytterligare 8 miljarder kronor i generella statsbidrag nästa år.
– Jag vill inte stänga några dörrar när det gäller ytterligare tillskott till kommunerna, säger Källström.
Han konstaterar att flera oppositionspartier har signalerat att de vill skjuta till mer pengar och att frågan ska diskuteras.
Ändrar förordning
Regeringen och samarbetspartierna ändrar också i den förordning som reglerat de extraordinära kostnaderna, och som har orsakat förvirring och oro bland kommuner och regioner.
Socialstyrelsen ska till exempel inte längre prioritera bland ansökningar, pengarna kan ansökas redan tidigt i höst och kostnader kan ersättas retroaktivt från februari.
– Där har de haft relevanta synpunkter, säger Magdalena Andersson om flera av klagomålen från SKR.
Totalt har nu regeringen presenterat olika krispaket för totalt 190 miljarder kronor, enligt finansministern.
Lars Larsson / TT
Maria Davidsson / TT