• idag
    3 juni
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    4 juni
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    5 juni
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    6 juni
    16°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    7 juni
    15°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Jämställdhet för bättre krisberedskap

Debatt
PUBLICERAD:
"Det kanske snarare är dags att öka de jämställdhetspolitiska insatserna för en bättre framtida krisberedskap?" Skriver Ulf Mellström, professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet.
Foto: Tommy Andersson
Det pågår för närvarande en debatt där satsningar på genusforskning inom räddningstjänsten ställs mot bristande beredskapslager i rådande pandemiläge (se NWT 7/5).

Det är en märklig debatt som inte har något annat syfte än att smutskasta forskning kring genusrelationer och jämställdhet. I denna pseudodebatt är det dock viktigt att fastställa vissa saker gällande genusrelationer och COVID-19. Pandemins utbredning drabbar medborgare i Sverige på olika sätt. I huvudsak kvinnodominerade yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal står i första ledet för att bekämpa smittspridningen. Samtidigt rapporteras det att det är övervägande män som drabbas av COVID-19 och dör i virussjukdomen (https://genderpolicyreport.umn.edu/gender-masculinity-and covid19/?fbclid=IwAR0UANDZtrDOjkUEHdgv_5unIgwXe8EGJAsjq1E60J0QhNnRNVyhfpQMtro). Det är också män som i huvudsak struntar i Folkhälsomyndighetens rekommendationer att tvätta händerna ordentligt, hålla avstånd och stanna hemma.

De mönster av ojämställdhet vi ser i kölvattnet av nuvarande pandemi tydliggör vad genusforskning om krishantering påvisat. Samhällets krishantering följer en lång kedja av ojämställdhet. Det är en kedja av hot-risk-kris-krishantering-vård-omsorg-rehabilitering och berör samhällets grundläggande organisering i termer av jämställdhet. Den första delen av kedjan är mansdominerad och den andra delen är kvinnodominerad. I generella termer ser vi att:

•Risk och hot är ojämnt fördelat i relation till kön, ålder, klass och etnicitet.

•Samhällets ojämna riskfördelning är direkt relaterat till känslan av kontroll kontra sårbarhet på individ och gruppnivå.

•Kvinnor och icke-binära personer är mer utsatta för risker medan män i högre utsträckning utsätter sig för risk samt initierar risker och hot.

Rådande pandemi bekräftar vad vi redan visste och därför ser vi att ett intensifierat jämställdhetsarbete med fokus på män skulle gynna både män, kvinnor, barn och icke-binära personer.

Den ojämställda riskfördelningen gällande män ser vi t ex när det gäller överdödlighet i suicid, skjutningar, arbetsplatsolyckor, trafikolyckor och nu också i COVID-19. Män är extremt överrepresenterade. Inom forskning om män och maskuliniteter talar vi om det ’extrema könet’. Män är både vinnare och förlorare. Det är exempelvis män som är det mest ekonomiskt framgångsrika men också de mest marginaliserade när det gäller hemlöshet och social utslagning.

Förklaringsmodellerna är en kombination av biologiska och sociala faktorer men oavsett finns det all anledning att uppmärksamma vad den ojämställda kedjan hot-risk-kris-krishantering-vård-omsorg-rehabilitering har för konsekvenser under och efter pandemin. Att rikta ett ökat jämställdhetspolitiskt fokus mot mäns riskbeteende borde vara en konsekvens. Män utsätter sig själva och andra för onödiga risker i en utsträckning som inte är försvarligt varken för männen själva eller de som tvingas leva med dess biverkningar. Det är inte heller försvarligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller ett folkhälsoperspektiv. Destruktiva maskulinitetsnormer drabbar alla och coronakrisen visar med all tydlighet att förändring är nödvändig. Ett samhälle som satsar mer på omsorg än risk är också ett resilient samhälle. Det kanske snarare är dags att öka de jämställdhetspolitiska insatserna för en bättre framtida krisberedskap?

Ulf Mellström

professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.