• idag
    15 aug
    23°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    16 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    17 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    18 aug
    27°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    19 aug
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Greta Thunberg: Supernova och samlande kraft

Debatt
PUBLICERAD:
Professorn Åsa Wettergren har bland annat undersökt ungdomars engagemang i miljörörelsen. Det finns många "Gretor", menar hon. "Men ingen har blivit så inflytelserik som Greta Thunberg. Hon blev med sitt engagemang en supernova", säger Åsa Wettergren.
Foto: Jessica Gow/TT
STARRIN SONDERAR: Sedan några år är Åsa Wettergren professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Till hösten kommer hon också att vara gästprofessor vid Karlstads universitet där hon en gång disputerade. Skicklig forskare och lärare som blivit en nationellt och internationellt uppmärksammad och respekterad emotionssociolog.

Åsa Wettergren är författare och redaktör till en rad böcker om emotioners betydelse i byråkratiska organisationer och sociala rörelser. Nu senast Emotions in court (2019) och Climate Action in a Globalizing World (2017). På svenska har hon givit ut läroboken Emotionssociologi (2013). Hon är chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Emotions and Society och en av grundarna av det europeiska nätverket för emotionssociologi.

Åsa började sin vetenskapliga bana som doktorand vid Karlstads universitet. Hon disputerade 2005. Några år senare bar det iväg till Göteborg och ett lektorat på universitetet där. Det följdes av en docentur och som kronan på verket en professur i sociologi.

– Just nu är det två spännande projekt som jag håller på med. Det ena handlar om emotioner i miljö- och klimatrörelser och det andra om emotioner inom rättsväsendet.

Åsa Wettergren kommer till hösten att vara gästprofessor vid Karlstads universitet.
Foto: Fotograf Johan Wingborg

Under tre års tid forskade Åsa om den institutionaliserade klimatrörelsen och vilka uttryck den tog i olika länder.

– Vi undersökte bland annat ungdomars engagemang i miljörörelsen. Vi ställde oss frågan vad det är för känslor som driver dem och får dem att bli så starkt engagerade? Det var framförallt rädsla och hopp som kom i förgrunden. Men också att man tyckte att det var roligt. Det blev också tydligt att engagemanget byggde på solidaritet och gemenskap.

Det finns många Gretor, säger Åsa.

– Men ingen har blivit så inflytelserik som Greta Thunberg. Hon blev med sitt engagemang en supernova. Inte minst på grund av att hon var så konsekvent. Det gav henne en stor trovärdighet. Hon är unik.

Inom klimatrörelsen finns olika grupperingar. En mindre och inte så känd är kollapsologirörelsen, en utbrytargrupp från den vanliga miljörörelsen, som menar att samhällsordningen med ständig tillväxt oundvikligen kommer att kollapsa och gå under. För tillväxtsamhället finns det inte längre något hopp. Det är dömt till undergång.

Åsa och hennes forskargrupp har också studerat känslokulturen inom rättsväsendet.

– Vi var intresserade av att veta hur man i domstolarna hanterar både egna och andras känslor.

– Domstolarna är upptagna vid tanken på att objektiva beslut innebär att lägga känslor åt sidan. ”Känslor skall inte vara med i beslutsfattandet”. Men domare utför i själva verket ett omfattande känsloarbete och använder känslor för att ”göra” objektiva beslut: till exempel för att förhålla sig allvarliga, neutrala, objektiva och opartiska i sina bedömningar.

– Domaren måste vara inkännande och se rättegången från den tilltalades perspektiv för att kunna uppträda på ett sätt som gör att den tilltalade känner att hen får en rättssäker behandling och inte är dömd på förhand.

Svenska domare skiljer sig från domare i till exempel Italien, berättar Åsa. Känslokulturen här är annorlunda. Här förväntas man inte öppet visa några känslor. Om man till exempel känner avsky inför det som den tilltalade gjort får man inte visa det i rättssalen. Och det passar sig inte att en domare gråter.

– Det råder en teflonkultur, säger Åsa. Känslorna förväntas rinna av. Domarna säger själva att ”jag som domare ska inte visa några känslor men andra får gärna göra det”.

Men! Så enkelt är det inte, förklarar Åsa. Hon och hennes forskargrupp använde sig av en metod som liknar detektivens och kallas skuggning. Man gick ”hack i häl”, observerade och intervjuade, och upptäckte då att domarna markerar sina känslor på ett subtilt sätt i rättssalen.

– Om domaren är irriterad på åklagaren kan hen visa det på ett knappt märkbart sätt. Det kan göras genom att lägga ned pennan på bordet. Det kan då vara en signal till åklagaren och försvarsadvokaten att kom till skott någon gång. Sluta tjafsa!

Utanför rättssalen, inför en mindre krets, kan förstås domaren ta till skarpa uttryck som ”vilken korkad åklagare”.

Domaren är den som sätter tonen i rättssalen.

– En godmodig domare sätter en godmodig ton och har en känsla för vad som passar och inte passar sig.

Domaren har stor makt och det gäller att använda den på ett inkännande och klokt sätt annars kan hen sjunka i status. Ytterst handlar det om hela rättsväsendets legitimitet i en demokratisk rättsstat, säger Åsa och ger ett exempel som har stor symbolisk betydelse för domare.

– Makt är förmågan att driva igenom ett beslut mot den andres vilja medan status är att den andre följer ens beslut för att den respekterar en som en klok person som fattar vettiga beslut. Om en tilltalad i rättssalen har keps på huvudet och domaren säger åt hen att ta av sig den och hen inte gör det förlorar domaren i status. Om domaren tvingar den tilltalade att ta av sig kepsen (till exempel genom att döma för rättegångsförseelse eller tillkalla vakter) blir det en ren maktutövning som knappast står i proportion till ”brottet” och då förlorar domaren ännu mer status. Att be en tilltalad ta av sig kepsen är att utsättas för risken att förlora både makt och status. Men vinsten, om den tilltalade tar av sig den, är betydande för då har domaren vunnit i både status och respekt för sin maktutövning.

Den svenska rättssalen är en hårt kontrollerad miljö och om det händer något roligt eller dråpligt skrattar man inte rakt ut. Att skratta åt en tilltalad i utsatt position är inte tillåtet.

Men domare kan använda humor på ett smidigt sätt som inte förargar någon utan som istället minskar spänningar och lindrar tristess och på så sätt göra arbetet mer effektivt.

Det är dags att runda av och jag undrar vad hon gör på fritiden. Familjen har ett fritidshus på landet och där gillar hon att vara. Just nu i vårtider påtas det i jorden och det odlas. Hon ska för första gången ge sig på att odla sin egen potatis.

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.