• idag
    22 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    23 okt
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    25 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    26 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

De fattiga drabbas som vanligt hårdast

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
FN varnar för att coronapandemin kan orsaka en svältkatastrof av ”bibliska proportioner”.
Foto: Schalk van Zuydam
FN:s mål att utrota hungern senast år 2030 blir allt mer orealistiskt. De senaste åren har antalet människor som svälter i stället ökat. Nollvisionen var omöjlig att nå även utan coronaviruset. Nu varnar FN för en svältkatastrof av ”bibliska proportioner” som en konsekvens av pandemin.

Under inledningen av seklet gick utvecklingen åt rätt håll. Framgångsrik fattigdomsbekämpning gjorde att allt fler kunde äta sig mätta. Någon global matbrist finns egentligen inte. Det produceras tillräckligt med mat för att mätta hela jordens befolkning.

Men den är hopplöst ojämnt fördelad. En tredjedel äts aldrig upp, utan slängs eller förstörs av dålig logistik och hantering. Samtidigt är övervikt och fetma ett stort folkhälsoproblem på alla kontinenter.

Den positiva trenden bröts för några år sedan. FN konstaterar att klimatförändringarna ökar på antalet svältande. Extremväder, främst torka och översvämningar, gör att odlingsmarker förstörs och öknar breder ut sig.

Var åttonde människa på jorden lägger sig varje kväll utan att ha fått tillräckligt med mat. 149 miljoner barn växer inte som de ska på grund av för lite mat. Varje dag dör 17 000 människor av svält. Varje dag.

Det sker i tysthet utan dagliga uppdateringar på presskonferenser och i grafik på nätet. Det sker i avlägsna byar i Asien, Afrika och Sydamerika långt borta från mediernas strålkastarljus. Det sker i megastädernas överbefolkade och okontrollerbara kåkstäder.

De fattigas drabbas som vanligt värst. Det händer vid krig och naturkatastrofer. Det händer när jordens medeltemperatur stiger och det händer när en okänd sjukdom som covid-19 gör entré.

Det märks i Stockholm, där de trångbodda och invandrartäta bostadsområdena på Järvafältet har fler smittade, sjuka och döda än övriga stadsdelar. Det märks i New York, där de fattigaste stadsdelarna och den svarta befolkningen drabbas hårdast.

Nu varnar chefen för FN:s livsmedelsprogram David Beasley för att coronapandemin skapar den värsta humanitära katastrofen sedan andra världskriget, en svältkatastrof av ”bibliska proportioner”.

Miljontals människor i konfliktfyllda områden lever redan med undernäring. Om eller när viruset när flyktinglägren i Syrien, Jemen och andra krigshärdar förvärras läget ytterligare.

Beasley räknar med att antalet som kan drabbas av svält kan öka från 135 miljoner till 265 miljoner människor i pandemins spår innan året är slut. Han befarar att 300 000 människor per dag riskerar att svälta ihjäl.

300 000 varje dag. Det får alla andra siffror om dödstal att blekna. FN kräver snabb action och stora insatser för att undvika katastrofen.

Nu lägger de rika länderna oerhörda summor för att rädda liv, företag och jobb inom sina gränser. Det kommer att bli svåra påfrestningar på staternas ekonomi, men det får inte betyda att bistånd dras in. Solidaritet med världens fattiga bör gälla, särskilt i svåra tider.

President Donald Trumps beslut att dra tillbaka USA:s pengar från WHO är illavarslande. Måtte inte andra länder följa efter och strypa pengarna till fattigdomsbekämpning och folkhälsa. De behövs mer än någonsin i en galet ojämlik värld.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.