Flera europeiska länder har börjat öppna sina stängda skolor, butiker och restauranger igen efter en månads stängning. Vilken effekt det får för smittspridningen är oklart. Först om några år får vi svar på vilken metod som var bäst; den öppna svenska som vädjar till människors förnuft eller den mer auktoritära med utegångsförbud och nedsläckning av nästan allt.
Debattens vågor går heta. De värsta alarmisterna anklagar till och med Folkhälsomyndigheten (FHM) för att med berått mod låta människor dö i covid-19. 22 forskare krävde i förra veckan på DN Debatt att politikerna skulle ta över och kallade den misslyckade Folkhälsomyndigheten för ”tjänstemän utan talang”.
De fyra företrädarna för FHM som syns mest i media är chefen Johan Carlson, statsepidemiolog Anders Tegnell, biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten och avdelningschefen för mikrobiologi Karin Tegmark Wisell. Tillsammans har de mer än 100 års erfarenhet av smittskyddsarbete och är långtifrån talanglösa.
Bakom dem finns en myndighet med 500 kompetenta medarbetare. Det var en omdömeslös förolämpning att anklaga dem för att sakna talang. Lika olämpligt var det att i debattartikeln använda felaktiga siffror och vårdslöst jämföra dödstalen i Sverige och Italien för att därefter hävda att det fatala faktafelet inte spelade någon roll.
Heder åt infektionsläkaren Björn Olsen, en av de 22 undertecknarna, som i efterhand erkänt att jämförelsen var ett misstag. Han har dock all rätt i världen att ifrågasätta om myndighetens strategi är den rätta. Kritik kan åtminstone riktas mot att riskerna för smittspridning från början underskattades av FHM.
Den dagliga rapporteringen om hur många som dött med covid-19 skrämmer. De dramatiska siffrorna sätts sällan i ett sammanhang och kan skymma sikten.
I vanliga fall dör i snitt 250 människor i Sverige varje dag. Nu ökar antalet när fler dör med covid-19, men samtidigt dör färre av till exempel vinterkräksjuka och vanlig säsongsinfluensa. Att tvätta händerna och hålla avstånd är alltså bra även utan ett coronavirus.
Varje dödsfall väcker sorg och förstämning hos nära och kära, men bör inte leda till samhällelig panik. Tilltron till FHM är också stor och växer. Antalet som har stort eller ganska stort förtroende för myndigheten har ökat från 50 till 71 procent på en månad, enligt en mätning från Aftonbladet/Demoskop.
Att jämföra dödstalen med andra länder är vanskligt. De kanske enbart räknar dem som avlidit inom sjukvården och inte i äldreomsorgen eller hemma. De kan vara i ett annat stadium i smittspridningen. Ett lågt dödstal nu kan bli högre senare, särskilt om effekterna av hur en långvarig stängning påverkar folkhälsan räknas in.
Det finns en annan siffra som är väldigt viktig och det är hur många av intensivvårdsplatserna som används dag för dag. Folkhälsomyndigheten har ända sedan starten på pandemibekämpningen visat grafen om hur smittspridningen ska spridas ut för att undvika en kraftig puckel som gör att akut- och intensivsjukvården inte hinner med. Den kurvan har också väglett regeringen när den tagit sina beslut.
Det har gjorts heroiska insatser för att plana ut kurvan. Antalet intensivvårdsplatser har fördubblats och vårdpersonalen har jobbat och jobbar stenhårt för att möta den ökade trycket.
Vården fortsätter fungera på en ansträngd nivå. De mest utsatta regionerna har kunnat skicka patienter till andra regioner som inte är lika hårt pressade. 20 procent ledig kapacitet finns kvar.
Så kanske fungerar den svenska modellen sammantaget bättre än den kontinentala, trots den högljudda kritiken. Svaret får vi först om några år, när den numera berömda flockimmuniteten är uppnådd.