• idag
    14 aug
    22°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    15 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    16 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    17 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    18 aug
    27°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Januariavtalet har avlidit

Ledare
PUBLICERAD:
Nej, de fyra samarbetspartierna behöver inte gå skilda vägar, men januariavtalet bör avslutas. Det har i praktiken redan dött.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Coronapandemin skördar många offer. Först och främst naturligtvis de som avlider i covid-19, sörjda av nära och kära. Men också människor, föreningar och företag drabbas hårt av viruset, med arbetslöshet, inställda evenemang och konkurser som följd. Krisen betyder också slutet på januariavtalet, som definitivt känns överspelat nu.

Det var alldeles nyss som de 73 punkterna i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna skulle prickas av en efter en. Ivrigast var regeringens två liberala samarbetspartier.

Nu ligger januariavtalet i dödsryckningar. Det är ingen idé att sätta in några livsuppehållande insatser. En politisk triagering visar att det finns betydligt mycket viktigare saker att prioritera och ägna sig åt.

Liv ska räddas, ekonomin ska komma på fötter igen och en kraftigt stigande arbetslöshet ska bekämpas. Statsminister Stefan Löfven förklarade redan för en månad sedan att regeringen inte fokuserade på allt som står i januariavtalet. Det gör den alldeles rätt i.

Några punkter vore direkt galet att fortsätta driva. Privatiseringen av den redan hårt sargade Arbetsförmedlingen har pausats. En ohelig allians mellan V, M, KD och SD såg i riksdagen i höstas till att Centerns hjärtefråga att lägga ut jobbförmedlingen på entreprenad lades på is och sköts ett år framåt i tiden.

Innan dess hade personalstyrkan halverats, ett antal kontor lagts ner och myndighetsanslaget dragits ner kraftigt. Den dramatiska förändringen drevs av ideologiska skäl av Centerns arbetsmarknadspolitiske talesperson Martin Ådahl som ett nyliberalt experiment.

Nu finns 400 000 inskrivna som arbetslösa. Ett redan högt antal växer nu lavinartat. 25 000 nya arbetslösa registrerades på en enda vecka, ett obehagligt rekord.

Den närmaste tiden ser mörk ut. Regeringen räknar med en arbetslöshet på tio procent senare i år i sitt grundscenario. I skräckversionen stiger den till 13,5 procent. Det betyder 740 000 arbetslösa som ska få aktiva insatser för att komma tillbaka till ett jobb.

Att i det läget fortsätta privatisera Arbetsförmedlingen vore vansinnigt. Myndigheten bör i stället plåstras om och få betydligt mer resurser för att få fram fler aktiva insatser och utbildningsplatser till de arbetslösa.

Ett annat liberalt projekt får också gärna somna in tillsammans med januariavtalet. Den planerade uppluckringen av arbetsrätten måste stoppas. Arbetsmarknadens parter har fått uppdraget, men de har annat att tänka på den närmaste tiden.

Att riksdagen skulle lagstifta om sämre anställningsskydd och mer makt till arbetsgivarna före nästa val borde vara uteslutet. Anställningstryggheten och a-kassan bör i stället förstärkas som en konsekvens av coronakrisen.

Riksdagsarbetet i år och nästa år måste vara inriktat på krisbekämpning. De fyra januaripartierna kan gärna fortsätta samarbeta kring hur landet ska sig genom krisen.

Sedan väntar ett val 2022 och då behövs definitivt inget gällande januariavtal. Förhoppningsvis har även de liberala partierna då insett att samhället blir starkare om vi bygger och betalar det gemensamt via skattsedeln. De tillfälliga extrapengarna till välfärden bör till exempel permanentas och utökas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.