Sverige står starkt i krisen

Ledare
PUBLICERAD:
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar vårbudgeten på en pressträff i Rosenbad. Regeringen vill ha utrymme för ytterligare åtgärder för att dämpa coronakrisen.
Foto: Jessica Gow/TT
Ingenting är som vanligt denna vår. Ett osynligt virus har försatt ekonomin i fritt fall. Allra värst är det i länder som stängt nästan all verksamhet. Sverige har jämfört med många andra länder bra förutsättningar att möta raset. Starka statliga finanser och en klok finansminister borgar för det.

Våren saknar motstycke i svensk modern historia. Fem extrabudgetar har redan kostat statskassan 100 miljarder kronor. Minst lika mycket till, kanske dubbelt så mycket, krävs för att bromsa fallet och lindra effekterna av det.

Det ska också finnas pengar att starta ekonomin med igen när coronaviruset har klingat av och människor kan återgå till ett normalt liv. Likadant som förr kommer det knappast att bli.

Ingen vet hur länge pandemin håller världen i ett strypgrepp. Ingen vet vilken väg som är den rätta för att bromsa smittan. Epidemiologerna bråkar som aldrig förr. Osäkra siffror, kalkyler och prognoser presenteras som sanningar, men vi får vänta på facit.

Osäkerheten gäller också ekonomin. Alla prognoser är räkneövningar, hävdade finansminister Magdalena Andersson efter att ha presenterat vårändringsbudgeten, årets sjätte budget, på onsdagsmorgonen. Normalt innehåller den enbart små justeringar av den ”stora” höstbudgeten.

Nu är den rena rama revolutionen. Det tidigare nästan heliga utgiftstaket höjs med 350 miljarder kronor. Finansdepartementet tar ordentlig höjd för att coronakrisen kan kosta ännu mer. Det är klokt.

Det gäller att rädda liv och att rädda jobb. Varslen slår redan rekord. Arbetslösheten stiger snabbt och konkurserna kommer att bli många. Behoven av insatser ser ut att vara oändliga.

Finansministern spår 100 000 fler arbetslösa och ett fall i BNP på fyra procent. I ett ännu värre scenario kan BNP rasa med svindlande tio procent och arbetslösheten stiga till 13,5 procent. Det skulle betyda 740 000 arbetslösa, en siffra som landet aldrig varit i närheten av.

Det får bara inte hända. Sverige har råd att ta i rejält och har redan gjort det. Statsskulden är den lägsta sedan 1970-talet. Även om det höjda utgiftstaket skulle spräckas har Sverige långt till att bryta mot EU:s budgetregler.

Sverige står starkt och förvånansvärt enat. I budgetdebatten i riksdagen delades mer beröm än kritik ut. Replikerna var få och tama. Intressant att Elisabeth Svantesson (M) talade om mer resurser till välfärden. Det hörs inte annars från den kanten.

M, KD och SD tycker att regeringen och samarbetspartierna gör för lite. Svantesson vill avskaffa arbetsgivaravgiften helt i tre månader för alla företag och tillåta heltidspermitteringar.

Det skulle kosta 100 miljarder kronor i månaden och bli en omotiverad gåva till de företag som inte känner av coronakrisen utan till och med tjänar pengar på den. Det är bättre med riktade stöd till företag och branscher som verkligen behöver hjälp. Statens resurser är inte obegränsade.

Ett litet glädjeämne mitt i eländet är att vårens budgetar har en utjämnande fördelningsprofil. Äntligen går mest pengar till de som har sämst ekonomi. Trist bara att det behövdes en pandemi för att det skulle ske.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.