Jo, det finns ett liv efter krisen

Ledare
PUBLICERAD:
I stället för Thailand. Varför inte semestra nära hemmet nästa gång?
Foto: Gorm, Kallestad
I går Golgatavandring, korsfästelse och dö, i morgon återuppståndelse. Påskens dagar rullar på som om ingenting har hänt. Men kyrkorna har flyttat gudstjänsterna till nätet och i akutsjukvården ser coronaviruset till att trycket fortfarande är hårt.

De dagliga rapporterna om antalet döda i covid-19 i Sverige och världen skapar förvirring och oro. Som vanligt är det de fattiga och mest utsatta som drabbas hårdast.

Döden tränger sig på, vi är inte vana att ha den så nära. De flesta svenskar känner numera någon som är sjuk, alltför många har mist nära och kära.

Men pandemin är inte jordens eller mänsklighetens undergång. Det kommer ett liv efter coronan. Förhoppningsvis finns ett vaccin framme till nästa influensasäsong. Det kommer ändå inte att hindra att influensan dödar, det gör den varje år, utan att Folkhälsomyndigheten dagligen redogör för spridning och dödlighet.

Däremot kan uppkomsten av nya virus hindras genom en bättre global djurhållning. Det nya coronaviruset uppstod liksom dess föregångare på djurmarknader i Kina, rena rama smitthärdarna där döda och levande djur säljs under dåliga hygieniska förhållanden. De borde stängas för evigt.

Ett annat sätt att få ner antalet dödsfall vore att minska antibiotikaanvändningen både bland djur och människor. Överanvändningen dödar även i coronatider.

Hälften av dödsoffren i Wuhan och Lombardiet dog inte av viruset, utan av en följande infektion orsakad av resistenta bakterier, som inte gick att häva med antibiotika, skriver Erik Martiniussen i norska Aftenposten. Varje år dör 700 000 människor av antibiotikaresistenta bakterier.

Kan vi ställa om vår mathållning är mycket vunnet. Köp inte antibiotikaspäckat utländskt kött. Dra ner på köttätandet överhuvudtaget och välj helst enbart närproducerat. Det vore bra även i den klimatkris vi befinner oss mitt i.

Pandemin kan ses som en generalrepetition inför den gigantiska utmaning och prövning som väntar för att hålla nere temperaturökningen. Politikerna världen runt har visat ovanlig beslutskraft och det kommer att krävas också för att undvika en klimatkatastrof.

Människor accepterar uppoffringar och umbäranden förvånansvärt lätt. Det är bra inför det som väntar. Kanske kan pandemin få oss att inse att flygresorna måste hållas nere även när den är över. Fler digitala möten kan ersätta affärsresorna. Semestra kan vi i större utsträckning göra i vår närhet.

Kanske kan vi upptäcka allt det fina och sevärda som finns alldeles runt knuten. Svensk natur och kultur finns nära och kan erbjuda storslagna upplevelser. Det är ofta billigare och enklare än att flänga runt halva jordklotet.

Nu tvingas vi till ofrivillig social distansering. Det är tungt att inte få träffa våra äldre och våra barnbarn. När pandemin svept bort kanske vi inser vad som är viktigt i livet.

Det är ohållbart att fortsätta konsumera prylar som vi gör. Världens största prylfabriker finns i Kina, där en miljon varje år dör av luftföroreningar. Det är ett högt pris för att ”hålla hjulen rullande”. Jakten på ständig tillväxt stressar både människor och klotet. Många skulle må bra av att dra ner på tempot.

Nej, tiden i karantän blir en tankeväckare. Vi människor är flockdjur. Vi ska helst bli immuna mot dödligt virus, men inte mot socialt umgänge.

Det är inte den som har flest prylar när han eller hon dör som är lyckligast. Det är i stället den som haft nära relationer med familjen, släkten och vännerna. Som vi längtar efter att få återuppta det livet igen.

Glad påsk, trots coronaeländet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.