• idag
    25 maj
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    27 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    28 maj
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    29 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Mediakontrasten mot tidigare pandemier

Krönikor
PUBLICERAD:
Ni har noterat hur VF sett ut den senaste tiden? Ett specifikt ämne har fått relativt mycket fokus, för att uttrycka sig milt. Så har det inte alltid sett ut.

De senaste pandemierna var Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968. Inte längre sedan än att många av våra läsare kommer ihåg det. Men om ni inte har några tydliga minnen av det är det heller inte så underligt. Nyhetsvärderingen såg drastiskt annorlunda ut.

Själv har jag tyvärr inte tillgång till VF-arkivet nu, men Journalistförbundets förre ordförande Jonas Nordling rotade fram DN:s lägg från 1957-1958. Resultatet var ögonbrynshöjande: 95 procent av allt som skrevs hamnade i notisspalter eller personliga kolumner. Då var det ändå 300 000 svenskar som smittades och tusentals som dog.

Vid nästa smäll decenniet senare blev det lite mer snurr på rapporteringen. Men inte i närheten av dagens rapporteringsbombardemang.

Förklaringen? Tja, om jag ska killgissa: på 1950-talet fanns fortfarande en beredskap bland människor att sjukdomar kan komma och rycka bort ens nära och kära. Många mindes spanska sjukan 1918-1920. Det fanns heller inte samma förväntan på samhället att rädda alla och envar, penicillinet hade bara precis kommit allmänheten till del.

Och givetvis fanns inte sociala media som en förstärkningsmekanism av all nyhetsrapportering.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.