• idag
    31 mars
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    1 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    2 apr
    • Vind
      11 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ge de äldre ett bättre liv

Ledare
PUBLICERAD:
Sveriges befolkning blir allt äldre och vård- och omsorgsbehoven ökar i samma takt.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Oavsett vilken väg coronaviruset tar avslöjar det som händer grundläggande brister i sjukvården och äldreomsorgen. Näringslivets tes om just-in-time lämpar sig väldigt dåligt för att ta hand om sjuka och äldre.

Det är ingen nyhet att sjukvården är pressad även utan en hotande smittspridning av ett tidigare okänt virus. Antalet vårdplatser har minskat kraftigt. 1994 fanns det 5,2 vårdplatser per tusen invånare, 2017 var siffran nere i 2,2 platser per tusen invånare. Mer är varannan sjukhussäng har dragits in.

Det gör att Sverige har minst vårdplatser per capita bland de utvecklade länderna i OECD. Tekniska landvinningar har gjort att många opererade inte behöver läggas in. Men det handlar också om rationaliseringar orsakade av skattesänkningar. På senare år även en stor brist på sjuksköterskor.

Det är så slimmat det kan bli. Utrymmet för nya påfrestningar är litet. Marginalerna är små, på vissa håll obefintliga. Flaskhalsarna har redan täppts till när akutsjukhusen tvingas gå upp i stabsläge.

Alla som varit i närkontakt med akutsjukvården vet att det finns brister. 14 timmars väntan på akuten är inte roligt för någon, allra minst för den som är över 90 år. Att vänta länge på hemtjänsten eller nattpatrullen är heller ingen höjdare.

Bristen på vårdplatser gör att äldre patienter kan skrivas ut innan de är färdigbehandlade. Väl hemma igen kan belastningen på hemsjukvård och hemtjänst blir för hög och patienten kan snart vara tillbaka på akuten igen.

Personalen inom sjukhusen, hemsjukvården och hemtjänsten sliter hårt och gör heroiska insatser. Det är systemet det är fel på. Det handlar om organisation och resurser.

Ingen tar helhetsansvar utan bollar de sjuka äldre mellan sig. Kontinuiteten brister när strukturen blir fragmentiserad. När kommunerna sparar in på äldreomsorgen flyttas notan över till akut- och specialistsjukvården, skriver Kommunals ordförande Tobias Baudin på DN Debatt. Det blir både dyrt och dåligt.

För det är inte bara inom sjukvården som antalet vårdplatser dragits in. Sedan millennieskiftet har nästan var tredje plats på vård- och omsorgsboende för äldre försvunnit. Målet att de äldre ska bo kvar så länge som möjligt hemma är bra, men när vårdbehovet växer bör de ha rätt till plats på ett tryggare boende.

Regeringen ser ett behov av 560 nya vårdboenden fram till 2026. Finansieringsgapet för att bibehålla 2019 års standard beräknas av finansdepartementet till 90 miljarder kronor.

Samtidigt aviserar åtta av tio kommuner och 17 av 21 regioner att de måste spara och dra ner på välfärden i år. I år börjar dessutom de många 40-talisterna att fylla 80 år.

Om sex år är de som är 80 år eller äldre 200 000 fler än i dag. Behovet av mer personal inom vården och omsorgen ökar naturligtvis också. Samordningen mellan regionernas sjukvård och kommunernas äldreomsorg behöver bli bättre.

Det är orimligt att tro att kommunerna kan fixa det på egen hand. Regeringen har redan skjutit till extra pengar för att minska köer och stärka välfärden, men betydligt mer kommer att behövas. Med start redan i år.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.