Säg nej till konfliktmineraler

Debatt
PUBLICERAD:
Konflikten i Kongo-Kinshasa har till stor del handlat om kontrollen över mineralerna coltan, tenn, volfram och guld. Dessa fyra mineraler som är avgörande för produktionen av modern elektronik, brukar även kallas konfliktmineraler. Bilden är från en guldgruva i landet.
Foto: ANJAN SUNDARAM
Råvarorna från plundring och illegal handel med mineral blir ofta råvaror i våra vardagsprodukter, bilar, datorer, köksmaskiner, verktyg och mobiltelefoner. Så även om vi kan uppleva att plundringen av mineraler i världens konfliktområden sker långt borta så är det ändå en hantering som går hela vägen till våra hem och till och med till telefonen i vår ficka.

Men den nära kopplingen till oss innebär också en möjlighet att driva på för en bättre utveckling där vi kräver att tillverkare skall använda lagligt producerade mineraler och att både Sverige och EU driver på för internationella regler som hindrar plundring och smuggling av konfliktmineraler och utvecklingskritiska mineraler i fattiga länder och konfliktområden.

Kampen om kontroll över naturresurser är en av de vanligaste grundorsakerna till väpnade konflikter, men också orsak till grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Bland de mest problematiska naturresurserna finns olika typer av mineraler som spelat en avgörande roll i konflikter och MR-brott i Centralafrika, Latinamerika, Asien.

Den brutala konflikten i Kongo-Kinshasa är den största väpnade konflikten sen andra världskriget och har kostat runt sex miljoner människor livet, ännu fler lever med skador, handikapp och även med konsekvenser av sexuella övergrepp som varit en del av krigsföringen.

Konflikten har till stor del handlat om kontrollen över, och illegal handel med mineralerna coltan, tenn, volfram och guld. Dessa fyra mineraler som är avgörande för produktionen av modern elektronik, brukar även kallas konfliktmineraler. De förekommer i våra mobiltelefoner, datorer, bilar, kylskåp och annan elektronik. Guldet finns både i elektronik men också i smycken och prydnadsföremål. Den illegala handeln med dessa mineraler bidrar direkt till våld, korruption och övergrepp i Kongo, Colombia, Guatemala, Västafrika, Myanmar och flera andra länder.

2018 års fredspristagare doktor Denise Mukwege varnade i sitt tacktal i Oslo att omvärldens oengagemang kan leda till ett fullskaligt krig i Demokratiska Republiken Kongo.

De fruktansvärda konsekvenserna av illegal handel med konfliktmineralerna ledde till att USA införde regler för handel med dessa och att EU 2017 antog en ny lag för ursprungsredovisning för handel med konfliktmineral som formellt träder i kraft från 2021, men som redan gett viss positiv effekt.

Arbetet med dessa regleringar har tagit många år och de fyra mineraler som för fem, tio år sedan orsakade störst problem har nu fått sällskap av ytterligare mineraler, så kallade utvecklingskritiska mineraler, där efterfrågan växt lavinartat genom exempelvis behovet av batterier för elfordon.

Här ser vi i dagsläget stora delar av historien kring de fyra konfliktmineralerna upprepa sig med väpnad konflikt, övergrepp, barnarbete och korruption. Bland dessa mineraler finns bland annat kobolt, litium och koppar. Trots att effekterna av utvinning och illegal handel är liknande, så är dessa mineraler i dagsläget inte klassade som konfliktmineraler. Det saknas i dag gemensamma regler och standards för annat än de fyra konfliktmineralerna.

EU:s konfliktmineralreglering skall utvärderas 2023 och ett förslag som diskuterats vore att inkludera även de utvecklingskritiska mineralerna i konfliktmineralregleringen

Några av världens största IT-bolag anklagas för delansvar i barnarbetares brutala villkor i Kongo. Företagen stäms för att barn omkommit eller skadats när de jobbat med att vaska fram kobolt. Apple, Alphabet, Google, Dell, Microsoft och Tesla stäms av International Rights Advocates som verkar i USA. Rättighetsorganisationen företräder anhöriga till 14 barn som skadats eller förolyckats i gruvorna. I stämningen hävdas att barnen arbetade illegalt i gruvor tillhörande det brittiska gruvbolaget Glencore, som säljer kobolt till Brysselbaserade Umicore. Det belgiska bolaget säljer sedan enligt stämningen metallen vidare till Apple, Google, Microsoft samt underleverantörer till Tesla och Dell.

Om ett par år kan en stor batterifabrik stå klar i Skellefteå. Den ska tillverka miljövänliga batterier men flera av de avgörande metallerna måste importeras. Nu pågår jakten att hitta batterimetallerna i den svenska berggrunden. Kobolt, mangan, grafit, nickel, som alla behövs för batteritillverkning finns i den svenska bergrunden.

Än så länge bryts ingen av de här metallerna i Sverige.

EU-kommissonen tycker att Europa halkar efter både när det gäller tillverkning av batterier och brytning av de viktiga metallerna. En fjärdedel av världsproduktionen av batterier används i Europa, men bara tre procent produceras här. Skillnaden mellan vad vi använder och producerar är ett stort problem.

Batterifabriken Northvolt satsar på att använda närproducerade metaller i så stor utsträckning som möjligt. Det är framför allt nickel, kobolt, grafit, mangan och litium som behövs för batteritillverkning i Skellefteå. Sverige och Finland rankas bland de mest intressanta länderna för utvinning av batterimetaller.

Northvolts ambition är att den första etappen av batterifabriken i Skellefteå ska vara klar i slutet av 2020. Det tar ungefär tio år att dra i gång en gruva.

Nu ser det ut som om efterfrågan kommer att stiga kraftigt.

Både Sveriges geologiska undersökning, SGU, och Tillväxtanalys har konstaterat att det finns potential att utvinna flera innovationskritiska metaller och mineraler i Sverige. Det är många företag som letar efter olika typer av batterimetaller i den svenska berggrunden. Intresset har ökat rejält under det senaste året. Det som driver allt det här är den gröna omställningen som kommer av Parisavtalet och Agenda 2030.

Jag önskar att fler skulle engagera sig för att sprida information om problemen kring plundring och illegal mineralutvinning, med målet att bidra till medvetna konsumenter som efterfrågar produkter med ansvarsfullt och lagligt producerade mineraler. Fråga nästa gång du tänker köpa en mobil var mineralerna i telefonen kommer ifrån. Det är en bra början.

Gunilla Tågmark i Molkom

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.