Mats Ekholm vill se ett skoluppror

Debatt
PUBLICERAD:
Mats Ekholm vill återföra skolorna till barnen och ungdomarna så att det blir deras naturliga utvecklingsplats – inte en plats för vinstutveckling.
Foto: Kerstin Lindvall
STARRIN SONDERAR: I serien ”Nyfiken på forskning” intervjuas Mats Ekholm. Han har en lång akademisk karriär bakom sig. Blev universitetets förste dekan och professor. Hans stora forskningsinsats handlar om skolan och dess utveckling. Numera är han professor emeritus vid Karlstads universitet. Men han fortsätter med sin akademiska gärning och författarskap.
– Jag har aldrig kunnat lägga av, säger han med ett leende på läpparna.

Vi börjar med lunch i restaurangen på Karlstads universitet. Vi pratar gamla minnen som väcker skratt. Mats Ekholm var med från början. Redan i slutet på 1960-talet då högskolan var universitetsfilial till Göteborg var han som amanuens vid Göteborgs universitet med om att utveckla lärarutbildningen i Karlstad.

Mats blev professor i pedagogik vid Göteborgs universitet 1990 med uppdrag att verka som professor vid Högskolan i Karlstad och började med att göra nationella utvärderingar av den svenska skolan. Några år senare valdes han till ordförande i utbildnings- och forskningsnämnden. Som ordförande var en av de viktigaste uppgifterna att fördela högskolans, då knappa, medel för att få fart på forskningen.

Sedan bestämde man sig för att inrätta en fakultet.

– Men vi visste inte om det var tillåtet. Vi läste författningarna. Vi var osäkra. Men vi bestämde oss till slut för att skapa en fakultet för hela högskolan.

När det var gjort valdes Mats till högskolans dekanus.

– Vi började uppträda som om vi vore ett universitet fastän vi inte var det. Det var en spännande tid, säger Mats och småler.

Mats var dekanus fram till hösten 1999 då han blev generaldirektör för Skolverket. Samma år överfördes Mats professorstjänst till Karlstad som han kom att inneha fram till pensionen.

Efter sitt sexårsförordnande på Skolverket återvände han som professor i pedagogik till Karlstad som då hade hunnit bli universitet. Han kom att forska om utvecklingen av den svenska skolan.

– Vi följde utvecklingen i nio skolor under en period på 25 år och trettiofem skolor i 20 år. Vi kunde analysera utvecklingsprocesser och stillestånd.

Jag blir riktigt nyfiken. Undrar vad som kännetecknar en bra skola? Mats förklarar:

– Det som gör en skola bra är att man har en väl fungerande infrastruktur. Alla ska vara medvetna om vilka mål som gäller. Det måste råda öppen kommunikation, rikt umgänge mellan lärare och elever, mellan lärare och mellan elever. Och givetvis stabilitet i ledningen.

Bra skolor kännetecknas också av att eleverna får lust att lära sig, säger Mats och tillägger:

– Ska man få bra skolor och bra resultat, då måste dom som går där känna lust att lära. De vuxna som befinner sig i miljön måste se eleverna. Utmana dem på ett sätt som de unga uppskattar.

Allt detta kräver också att föräldrarna är med på noterna, säger Mats.

– De måste inse hur viktigt det är att skapa en miljö som gör eleverna motiverade och får lust att lära. Föräldrarna behöver vara med i det som sker. I väl fungerande skolor samspelar föräldrarna med skolan.

– Hur fungerar då skolan i dag? undrar jag nyfiket.

– Det jag ser som forskare är att det finns väldigt många väl fungerande skolor men det finns också skolor som är mycket problematiska. Gapet mellan bra och usla skolor har blivit mycket större.

Skolsystemet har försämrats, betonar Mats, och förklarar:

– Det beror i huvudsak på att det införts marknadsekonomi inom skolpolitiken som gör det mycket svårt att använda skolan som ett utjämningsinstrument. Marknadsdrivna skolor och det fria skolvalet ökar segregationen. Istället för att göra bra inlärningsmiljöer för barn håller man på alldeles för mycket med att mäta elevernas kunskap för att kunna sätta betyg.

Skolsystemen har tyvärr gått från att vara ett föregångssystem till ett varningssystem. Sverige och Nya Zeeland har gått längst med att införa marknadssystem.

Ett exempel på att det skett en försämring är att mätningarna sedan 1990 visar på försämrade resultat med en viss men liten återhämtning det senaste året. Den modell som sjösattes i början på 90-talet ledde inte till bättre skolresultat.

Mats säger allvarligt.

– Det är bättre att samhället köper tillbaka skolorna innan det är försent. Innan det blivit så illa att det inte längre finns någon återvändo.

Skolfrågor engagerar. Mats frågar sig:

– Varför gör inte sossarna skolan till en huvudsak? Den angår och engagerar så många. En skola för alla var en gång i tiden en av socialdemokratins viktigaste frågor. Men har tyvärr kommit på skam. Det vi har nu stämmer inte alls med idén om en skola för alla.

– Jag var en av initiativtagarna till ett barnupprop för 12 år sedan. Vi fick över 12 000 namnunderskrifter. Vi var många som tyckte att politiker måste ta hänsyn till barn och unga. Det är kanske dags för ett liknande initiativ. Ett skolupprop. Ett upprop för att återföra skolorna till barnen och ungdomarna så att det blir deras naturliga utvecklingsplats och inte en plats för vinstutveckling.

Mats Ekholm har varit noga med att forskningen måste komma samhället till gagn. Och han har bestämda åsikter om forskarrollen.

– Forskning ska inte leva i sin egen bubbla. Den måste användas. Forskare borde samverka mycket mer med företag och offentliga verksamheter av olika slag. Och inte minst delta i det offentliga samtalet till exempel genom debattartiklar i våra dagstidningar och populärvetenskapliga föreläsningar.

Mats Ekholm är numera professor emeritus vid Karlstads universitet.

– Det är inte så stor skillnad mot förr säger han. Jag fortsätter med skrivandet och forskandet.

Under det senaste året har han medverkat med kapitel i tre böcker och ett fjärde är på gång. Han anlitas också som sakkunnig i olika sammanhang.

– Under 2018 gick en hel del tid åt till att bedöma och granska Kambodjas utbildningssystem.

– Jag har aldrig kunnat lägga av, säger han med ett leende på läpparna.

Jag nickar instämmande och tänker att så är det också för mig. Det verkar vara omöjligt att lägga pennan på hyllan.

Bengt Starrin

Professor emeritus, Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.