Vårdcentralen i Molkom ska dra ner på antalet läkartjänster och det har fått personalen att ilskna till. Nu räds man att både medarbetare och vårdtagare kommer söka sig till andra ställen.
– Det är sorgligt och ogenomtänkt, säger Sanna Ljungberg, sjuksköterska.
Att vårdinrättningar använder sig mer och mer av hyrläkare är ett resultat av rekryteringssvårigheterna som råder inom svensk sjukvård. Kritik har dock riktats mot att det kostar pengar att hyra in personal och att kontinuiteten för dem som behöver vård blir lidande.
I Molkom använder man sig idag av två återkommande hyrläkare och det fungerar enligt personalen mycket bra. Efter att under en längre tid ha tampats med långa vårdköer har man nu ett system som alla är nöjda med. Och hyrläkarna – de vill komma tillbaka till Molkom.
– Vi har ett effektivt arbetssätt och uppvisar bra siffror. Det är goda rutiner och vi har glada patienter, säger Fredrika Rönquist, som är specialist i allmänmedicin.
Men precis när Fredrika Rönquist och kollegorna Sanna Ljungberg, Ida Bolander och Annica Cederlöf Stenberg tycker att vårdcentralen kommit på fötter, ryker en heltidstjänst. Region Värmland behöver spara från och med början av mars. En kort tidsfrist, tycker de som jobbar i Molkom.
– Det som tar lång tid att bygga upp raseras snabbt. Vi orkar inte fler omorganisationer, nu har vi ju byggt upp allt, säger Annica Cederlöf Stenberg, som är vårdadministratör.
"Veckans doktor"
Att i det långa loppet vara beroende av inhyrd personal är inget någon av dem vill. Men under ett och ett halvt år har de haft samma hyrläkare, vilket bidragit till ökad kontinuitet för dem som behöver vård. Dessutom har de som hyrts in fått en god relation till både kollegor och bygden.
– Det finns något vi kallar "veckans doktor", det är vårdslang och ren ironi. Förr kunde det vara så att vi på en torsdag inte alls visste vem som skulle komma och vara läkare på måndagen. Personen är veckans doktor och bryr sig kanske inte om vår vårdcentral eftersom den inte är härifrån. Och det är inget bra för patienten, det vill vi inte ha, säger Sanna Ljungberg.
Hon understryker att de flesta som jobbar på Molkoms vårdcentral bor i trakten och att det för den äldre befolkningen är viktigt att komma till någon de känner.
Fredrika Rönquist håller med:
– Man räknar antalet vita rockar men det är ingen hjärna eller hjärta bakom beslutet. Det är speciellt att jobba på landsbygden och att ha kännedom om samhället. Jag försöker alltid planera så att de som bor i glesbygden kan bunta ihop sina besök här så att de slipper komma fler gånger.
Det man nu är oroliga för är att annan personal på vårdcentralen, som jobbat länge och kan sin bygd och sina vårdtagare, kommer välja att lämna på grund av att läget blir ansträngt.
– Vi känner ju redan nu hur mycket energi det här beslutet tar. Det ska tillsättas elva chefer för vårdadministratörer, alltså ännu fler mellanchefer. Så det finns ju uppenbarligen pengar på regionen. Men vi blir av med läkare. Jag är besviken, säger vårdadministratör Ida Bolander.
Regionen svarar
Verksamhetschef Jennie Forsgren menar att hennes uppdrag är att minska beroendet av hyrläkare och att man nu undersöker möjligheterna att bemanna vårdcentralen med läkare anställda inom regionen.
– Innan den möjligheten är utredd vill jag avvakta med att binda upp ett kontrakt med en hyrläkarlinje.
Att personalen kallar beslutet "ogenomtänkt" kommenterar Jennie Forsgren såhär:
– Vi arbetar med att öka samarbetet mellan vårdcentralerna och hitta andra långsiktiga lösningar för att få en så god och kostnadseffektiv vård i Molkom som möjligt. Jag kommer att följa upp konsekvenserna av detta men ser det som naturligt att vi samverkar i området.