En julvers med rim men utan reson

Krönikor
PUBLICERAD:
När Anders braskar, julen slaskar, muttrar tomtefar och vaskar
sina glöggflaskor uti renarnas ho.

De behöver krafterna alla, nu räcker inte ”Jalla! Jalla!”, eller röd valla,

ja oj, vad de får streta och gno!

Han förbereder färden, viker undan pläden och inspekterar släden:

Ska en montera vattenskidor månntro?

Midvinternattens regn är blött. Inga snälla barn sover sött, de slösurfar trött,

hör inte tomtens hesa rop: ”Ho! Ho! Ho!”

Att tro de väntar på det lätet är ack så förmätet. De har redan handlat på nätet,

tycker vättar som han hör hemma på zoo.

Kanske hoppas de i stället på Greta? Och klimatavtal feta, för att slippa leta,

efter Noaks ark för att finna tryggt bo?

Medan en trumpen president, gräver i fossila sediment, försätter oss i predikament,

twittrar maniskt och leker GI Joe.

Vintern skulle ju komma, enligt Game of thrones-fans somma. Landar den på Bromma?

Snart vet en inte vad en ska tro.

Nä, julen har tappat musten, och tomten hela lusten, snart drar han till kusten,

byter renar mot simtur med en sjöko.

Det är snöfritt på taken. Stackars tomten den kraken, när en tänker på saken,

han vill ju bara önska en jul så go'!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.