Forskare vid Karlstads universitet har fått 3,8 miljoner kronor för en treårig studie av hållbarhet och förpackningar.
– Målet är en guide, säger Helén Williams.
Hon är docent i miljö- och energisystem vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet som nu startar projektet ”Transformativ förpackningsdesign för hållbar utveckling – framtagande av en guide kring förpackningsdesign med syfte att minska den totala miljöbelastningen”.
– Jag och mina kollegor har i tio års tid forskat om hur förpackningen påverkar människors beteende. Vad är det vi läser på förpackningen? Hur ser vi till så att den hjälper oss att inte slänga mat? Vilken storlek på förpackningen ska vi ha? Vad är rätt mängd mat i en förpackning? Är den lätt att tömma?
Helén Williams berättar att guiden hon och hennes kollegor nu ska ta fram är tänkt att hjälpa företagen som producerar förpackningar och handlare som säljer den förpackade maten att förstå hur konsumenterna tänker.
– Vi vet att konsumenterna har en tendens att bara tänka på förpackningen, vilket material den är i. Om det är plast, papper eller glas. Men ofta glömmer man funktionen. Det är den helheten vi vill jobba med i en guide för alla som är involverade i livsmedelsproduktion.
– Det är väldigt, väldigt komplext. Det handlar både om vad maten behöver för skydd för att hålla så långe som möjligt och om hur konsumenterna använder produkten, säger Helén Williams.
• Plast är inte bara dåligt?
– Ett perspektiv som jag brukar ta som exempel är plasten på gurkan. Vi vet att konsumenter tycker illa om den. Många tycker den är jätteonödig. Men vi vet från forskning att gurkan håller cirka en vecka längre om det är plast på den. Det har gjorts försök i Tyskland där man gått konsumenterna till mötes och tagit bort plasten, men då har det också slängts mer gurka.
Och matsvinn har ofta en mycket större miljöpåverkan än vad själva förpackningen har, påpekar Helén Williams.
– Det är lätt att tänka att förpackningar är onödiga och att vi vill ha bort dem. Men om vi inte gör det på ett smart sätt är risken stor att vi skapar större miljöproblem, att vi slänger mat i stället. Man måste vara vaksam när man gör förändringar. Det är ofta fler frågor som måste redas ut.
Guiden som tas fram i det treåriga projektet vid Karlstads universitet vänder sig i första hand till producenter och handlare.
– Men med fokus på konsumenter. Jag tycker det vore rimligt om en kund som är upprörd över plast på gurkan kan få svar från personal i butiken. Resten av kedjan ska göra det lättare för konsumenterna att göra rätt ur ett större miljöperspektivet, säger Helén Williams.
Finansieringen kommer från matbutikskedjan Lidls hållbarhetssatsning ”Future initiatives/Plastutmaningen” där universitet, högskolor, organisationer och forskningsinstitut kunnat söka pengar under hösten. 27 ansökningar kom in. Fem projekt fick dela på de totalt tio miljoner kronor som avsatts, varav Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet alltså fick drygt en tredjedel. Övriga är Friluftsfrämjandet, KTH kemisk återvinning samt två projekt vid forskningsinstitutet Rise.