• idag
    10 apr
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 apr
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    12 apr
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 apr
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    14 apr
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Kvitto på ett bra arbete

Ledare
PUBLICERAD:
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterar Pisarapporten under en pressträff i Stockholm.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Det går åt rätt håll för svenska niondeklassare. Resultatet från den internationella Pisa-mätningen visar att svenska elever blivit bättre i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Den positiva trenden från förra mätningen 2015 håller i sig.

Sverige ligger över snittet i alla tre ämnena i den stora OECD-undersökningen som omfattar 79 länder. Det är glädjande besked. Sverige ligger på fjärde plats när det handlar om läsförståelse och det är extra positivt. Att kunna förstå även komplicerade texter är en förutsättning för att få kunskap i andra ämnen.

Det var en nöjd generaldirektör för Skolverket som presenterade den nya Pisaundersökningen. Peter Fredriksson tackade landets elever, lärare och skolledare för de förbättrade resultatet.

Det gjorde han alldeles rätt i. Det görs fantastiska insatser varje dag av engagerade lärare och vetgiriga barn och ungdomar. Glöm aldrig det, även om det ofta blir fokus på det som inte fungerar i skolan.

Vad krävs för att nå goda resultat?

– Det handlar om att ha koll på elevers lärande, säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner, fokusera på skolans kunskapsuppdrag och ha höga förväntningar på både elever och lärare, säger Peter Fredriksson.

Det är en bra sammanfattning. Inte bara elever ska ha arbetsro, det gäller i lika hög grad skolledarna och lärarna.

De klarar sig utan ständiga ändringar och politiska hugskott utan vetenskaplig grund. Sådant var vanligt återkommande när Jan Björklund (L) var utbildningsminister i alliansregeringen, men Anna Ekström (S) föredrar att göra saker i rätt ordning.

Sju inställda möten i utbildningsutskottet i höst kallar Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson (M), för förfärligt och efterlyser ett högre reformtempo. Anna Ekström kan ta den kritiken med ro. Det är bättre att utreda grundligt först, i stället för att hasta fram ogenomtänkta beslut som sedan måste ändras.

Allt är dock inte frid och fröjd. Skolan misslyckas med ett av sina viktigaste uppdrag. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer eller vilka dina föräldrar är. Skolan ska kompensera för det och ge alla en bra start i livet.

Pisaundersökningen visar att likvärdigheten inte har förbättrats. Det betyder att många elever från socioekonomiskt svaga familjer inte får tillräckligt bra undervisning. Skolan klarar inte av att kompensera för ojämlikheten.

Skolorna i de utsatta områdena borde ha de bästa lärarna och mer av resurserna. I dag ser det tyvärr inte så ut. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever har ökat när det i stället behöver minska. Regeringen gör insatser, men de är inte tillräckligt stora.

Att inte satsa tillräckligt på skolan och de ungas lärande är något av det dummaste ett land kan göra. En misslyckad skolgång kan leda unga in på brottets bana.

Därför är det oroväckande att många kommuner aviserar besparingar inom skolan nästa år. Därför är de obegripligt att inte mer görs för att motverka eller stoppa de dåliga effekterna som skolpengen, marknadiseringen och det fria skolvalet får på skolan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.