• idag
    14 aug
    22°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    15 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    16 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    17 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    18 aug
    27°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Vilken stad vill vi att Karlstad ska vara?

Åsikter
PUBLICERAD:
Tar Karlstad vara på alla sina möjligheter, undrar Stefan Widqvist.
Foto: Stefan S Widqvist
Några fler tankar från en nygammal Karlstadbo som kommit åter till staden. Stefan Widqvist filosoferar över vilken stad som de styrande vill att Karlstad ska vara.

Efter att jag under den första veckan efter återinflyttningen till Karlstad promenerat omkring i de mer centrala delarna av staden och konstaterat att ”mitt” Karlstad för mig både är en säregen geografisk fysisk plats vid de stora vattnen Klarälven och Vänern samt en social, mental plats - ett tillstånd av beteenden, möten i de offentliga rummen; öppna torg, trottoarer, gator; vardagslivet på caféer och dagligvarornas införskaffande i butikerna - Karlstad som den levande mänskliga gemenskapen, där sedvanor och traditioner utvecklas i möten mellan främlingar och bekanta - tar jag mig nu till min tidigare arbetsplats universitetet uppe på Kronoparken och upptäcker stora förändringar på vägen.

Vad har hänt i Karlstad, när kommunala politiker, myndigheternas tjänstemän, fastighetsägare och näringsidkare satsar sin kraft på att göra Karlstad till ett varumärke och har tanken om en allt större stad som riktmärke? ...att bli 100.00 invånare har då blivit en överordnad politisk funktion som kraftfullt påverkar de kommunala besluten på flera olika områden! När uppgiften har varit och är att ”sälja” Karlstad integrerat med att bli större och större har mindre ekonomiska verksamheter fått svårare att överleva och stadsdelar som förlorat mindre butiker och näringsidkare har successivt ändrat karaktär och detta har också påverkat atmosfären i stadens öppna rum.

Förtätning och kommersialism

Öppna offentliga platser tas i bruk för förtätning och kommersiella syften. Jag märker också en att det finns en dubbel attityd till grönområden; officiellt viktigt för Karlstad, men allt för ofta betraktas gröna ytor av politikerna och stadsplanerarna för att vara potentiella byggarbetsplatser utan egenvärde. Under mina promenader och nu på vägen genom staden har jag passerat förbi ett flertal kommunala affischer som lyfter fram vikten av och markerar stolthet över att Karlstad växer och växer. Detta skymmer några väsentliga frågor: ”Har målet att ständigt växa, att bli 100.000 invånare ett egenvärde?” ”Vilken stad vill Karlstad vara, en storstad?” ”Vad gör den övergripande tilltron till en ständigt växande stad med Karlstadsbornas vardag och omgivande miljö?”

Måste Karlstad verkligen bli större, undrar Stefan Widqvist.
Foto: Stefan S Widqvist

I ivern att tillgodose målsättningen 100.000 och dess behov av handel har kommunpolitikerna i Karlstad inte intagit en egen självständig hållning till en av tidsandans rörelser i flera mellanstora städer – flytten av handeln från centrum till städernas periferi. Den osjälvständiga stadsplanepolitiken parat med bilfokuset skapade etableringen av ännu ett köpcentra utöver Bergvik – Välsviken, vilket inneburit svårigheter för näringsidkarna i centrum. En kommunalpolitik där de stora affärskedjorna med rationellt marknadsförnuft får stöd till egenintresset med argument om omfattande varudistribution och omsättning för att bidra till att Karlstad kan uppnå målsättningen 100.000 invånare, men vars baksida motverkar ett levande centrum.

Vittgående konsekvenser

Kommunledningen kan ju heller inte varit omedveten om att Välsvikens kommersiella utbyggnad skulle komma att skapa nya stora trafikflöden genom att den ytterligare uppmuntrat bilismen för att kunna hämta och transportera varor. Det är inte bara trist att Karlstads kommunalpolitiker har få egna visioner utöver tillväxten av stadens köpmiljöer för allt fler invånare med bilen som möjliggörarare, utan att de politiska stadsplanebesluten blir något Karlstadsborna får leva med under överskådlig tid. Stadsplanebeslut är ju inte vilka kommunfullmäktigebeslut som helst, utan har som alla vet i eftertankens kranka blekhet vittgående konsekvenser för flera generationer av Karlstadbor.

Men det finns politiker runt om i Sverige med andra ambitioner i kommunledningarna som har gått emot och inte accepterat denna utveckling. De har också utarbetat en tydlig idé vad de vill med deras stadskärnor, tex har den mellanstora staden Landskrona förhindrat etableringen av köpcentra utanför stadskärnan och då haft stöd av stadens Handelskammare. Den icke-moderna kommunledningen i Karlstad borde bli lite mer modern och inse… att för att vara modern och attraktiv för marknader och hållbarhet måste man begränsa bilismens framfart och göra de gående, cyklisterna och kollektivtrafiken till en samverkande utgångspunkt för stadsplaneringen. Att som nu öka avstånden till handel och ha en begränsad kollektivtrafik gör politikerna bilismen fortsatt stark och försvårar för stadens kärna.

En bredare stadskärna

Glädjande och märkligt nog har den kommers som finns i det centralaste av det centrala i Karlstad - ”Mitt i City” - haft en bredare ambition än enbart varuförsäljning av skilda slag. Vid samtal med ”Mitt i Citys” centrumledning visar det sig, att viljan att göra centrumrummet till en allt bredare social öppen plats tar sig konkreta uttryck, där önskan att kommunledningen och andra intressenter placerar icke-kommersiella aktiviteter nära intill handeln, som tex vårdcentral, bibliotek, föreläsningssalar, konferenser.

Mitt i City har en del vettiga tankar, menar skribenten.
Foto: Stefan S Widqvist

Denna strävan borde uppmuntras av kommunens politiska partier, för om den skulle förverkligas skulle det dagliga livet i Karlstads stadskärna bli vidare i dess möjligheter för Karlstadborna, ett bredare och rikare liv helt enkelt. Den rörelse som redan idag är för handen i ”Mitt i City” skulle då komma att vidgas till sitt innehåll och gynna hela stadskärnans vardaglighet. Det är viktigt, att det offentliga rummet är ett öppet fysiskt rum och därmed tillgängligt för alla. Ju bredare och mångfaldigare Karlstads stadskärna blir i sitt uttryck ju fler människor kommer att känna sig hemma där och ta till vara på de möjligheter som ges.

Stadsplanering är i grunden en avgörande demokratisk verksamhet. Den kommunala ledningen borde ha mångfalden av verksamheter som grundval för det politiska arbetet med Karlstads centrum och utifrån det samverka med fastighetsägare, handlare och andra intressenter, och då se till att allmänhetens skilda behov och det öppna offentliga rummet inte förvanskas av de privata intressena. De styrande i kommunen borde oftare använda sig av det kommunala planmonopolet för att garantera just det allmännas intressen.

En glättig bild av staden

I brevlådan har kommunens informationstidning ”nyistan- en tidning för alla Karlstadsbor” landat. Vid genomläsningen finner jag en blandad kompott av mytbildningar, schabloner, omfattande kommersiell reklam och konkreta faktainformationer. Men trots den glättiga och oproblematiska tonen, likt ”genren” -alla städers turistbroschyrer - var det likväl gott att se hur man lyfte fram att Karlstad är en stad vid vattnet.

Med förhoppning om en lite mindre oglättad framställning och inte så oförarglig bild av Karlstad tar jag mig till Stadsbiblioteket och ”Karlstadsrummet”. Innan jag kliver in i rummet önskar jag, att det finns en grundton av humanistiska aspekter i det stadsplanetänkande som redovisas av de politiskt ansvariga över det som stadsbyggnadsförvaltningens tjänstepersonal arbetat fram som den officiella bilden av Karlstad.

Karlstadrummet ska spegla Karlstad.
Foto: Stefan S Widqvist

Hur det verkliga Karlstad fungerar och har fungerat på gott och ont, att Karlstad är en stad där den speciella platsen ställs i relation till Karlstadborna; deras vardag, arbete och fritid. Ett holistiskt synsätt som grund för stadens nuvarande planering, redogörelsen över dess historia och tankarna om Karlstads framtid. Utställningen borde spegla dagen och morgondagen likväl som gårdagen. Blev det så?

En ny plan behövs

Ja, delvis blev det så. Utställningen var baserad i Karlstads då, nu och sedan, om än i huvudsak redogörande för specifika händelser som man ansåg var av betydelse för stadens utveckling. Det mänskliga vardagslivet i staden genom historien var mindre beaktat. Framtiden var ringa resonerande och hade inte någon politiskt grundad vision som pekade ut vart man var på väg, likväl i avdelningen som redovisar aktuella projekt fann jag, om än fragmentariskt framställda, flera goda och glädjande initiativ.

För att knyta ihop säcken för stadsplanearbetet behöver Karlstad en ny Översiktsplan, som tydligt visar vad man har för vision och konkret inriktning…och inte bara i allmänna ordalag. En stadsplan som tydliggör hur man tänker förverkliga en livskraftig stadskärna på olika plan, hur man ser på nya bostadsområdens innehåll; planering för eget liv i stadsdelen eller stadsdelar som kräver transporter till skolor, kultur, handel till stadskärnan eller till köpcentra. Viktigt är att också, enligt mig, att man säkerställer att bostadsområdena får en blandad karaktär, både i sitt byggande och vad gäller hyresrätter och ägande, så att man inte medvetet för en bostadspolitik som i sig själv skapar segregation. Vad som gäller för byggandet nära vattnet; Klarälvens fåror och delta/Vänern, behöver klargöras, likaså förtätningens karaktär. Visa hur man konkret uppfattar relationen mellan gående, cyklister, kollektivtrafik, tunga transporter och bilism.

Vilken framtid är möjlig?

En stadsplan som tar hänsyn till vattenkontakten för alla invånare och respekterar strand- och vattenskyddet och ser till att Karlstads centrum blir livskraftigt. Det finns i dagens stadsplan många goda intentioner, nu gäller det att bli tydligare i sin konkretion så att vi slipper konfronteras med ett byggande som inte tar hänsyn till alla Karlstadsbors tillgång och möjlighet att nå vattnet och ett transportsystem som inte tvingar fram användandet av bilen som dagligt transportmedel. Dessutom vore Karlstadsrummets utställning framöver betjänt av kompletterande inslag, där man sätter in stadens utveckling och problem i ett Värmlandsperspektiv liksom sambandet med realiteten av vår närvaro i EU och ett vidare globalt perspektiv, för att just få perspektiv på vilken stad Karlstad är och kan vara.

Broschyrerna om Karlstads utveckling bjuder på nya insikter, enligt Widqvist.
Foto: Stefan S Widqvist

Även om jag hade en del synpunkter på vad som tagits fram för besökande i Karlstadsrummet, så när jag gick därifrån hade jag likväl fått nya insikter om stadens utveckling som bidrog till, att jag än mer vill bidra till att påverka dess nu och framtid. Den bunt av häften jag tog med mig från utställningen visade sig innehålla flera guldkorn med kulturhistoriska områdesbeskrivningar av de flesta stadsdelarna i Karlstad. Värdefulla byggnader och miljöer parat med nedslag i industri- och bostadshistoria, så bra att Stadsbyggnadsförvaltningen fått i uppdrag att genomföra detta inom ramen för Karlstads kulturmiljöprogram.

Så nu är nattduksbordet bredvid sängen fylld med Karlstadhistoria som kan bidra till förståelsen av staden Karlstad, vilken framtid som är möjlig och vad vi vill uppnå med staden under 2000-talet utifrån de förutsättningar som är för handen idag.Stefan S Widqvist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.