• idag
    14 aug
    18°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    15 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    16 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    17 aug
    27°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    18 aug
    27°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Vad läker en sjuk läkemedelssituation?

Ledare
PUBLICERAD:
Det övergripande ansvaret för svensk läkemedelsförsörjning försvann i och med att apoteksmonopolet avskaffades.
Foto: Jessica Gow/TT
Att vara utan en livsviktig medicin, eller hux flux byta sort är sällan ett alternativ. Trots det har det blivit resultatet av att apoteksmonopolet avskaffades 2009. Hur det i dag, tio år efter avregleringen, fortfarande inte finns en statlig myndighet som har ansvar för den svenska läkemedelsförsörjningen är uppåt väggarna och en hotad patientsäkerhet är ett faktum.

Man tar omvägen förbi apoteket på vägen hem. Väl i kassan blir man varse att nej, tyvärr, medicinen man ska ha finns tyvärr inte på lager.

Ut i bilen igen, backa ut från parkeringen och dra iväg till nästa apotek, hoppas på bättre lycka där. Om det ens finns ett annat apotek i närheten, vill säga.

Liksom de allra flesta varor ingår även läkemedel i den fria marknaden. Det är varor man köper och säljer och finns det inga företag som är villig att producera en viss typ av läkemedel kommer det inte heller finnas att tillgå för sjukvården. Eller som fallet snarare är i dag, där antalet läkemedelsproducenter är så få så när den specifika producenten inte har möjlighet att ta fram en aktiv substans i det tänkta läkemedlet så försvinner det helt och hållet från marknaden.

I och med avregleringen av apoteket försvann också det övergripande ansvaret att tillhandahålla läkemedel vid kriser.

Jag spar uttrycket “läkemedelskris” till närmare kollapsen, men situationen i dag kan inte beskrivas som annat än ett jäkla aber. I ren Sverker Olofsson anda frågar jag: ska det vara så?

Ofta finns det trots allt motsvarande läkemedel att tillhandahålla, med samma aktiva ämnen som ska ge samma verkan. Inte sällan är situationen däremot det rakt motsatta. För dem som äter olika typer av hormonella läkemedel mot exempelvis endometrios eller använder hormonella preventivmetoder är det inte lika lätt att byta sin vanliga medicin mot någon annan, "nästan" lika.

För många tar det flera månader innan kroppen har återgått till det normala efter en introduktion av ett nytt hormonellt läkemedel eller preventivmetod. Eller bara ett läkemedel över lag. Att byta eller vara utan är sällan ett alternativ, trots det är det exakt vad personer tvingas till. Vad finns det annars att göra när ingen har medicinen på lager?

Sveriges Radio har granskat restnoterade läkemedel och matchat de med inkomna anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg. (Hittills) har ingen dött som ett resultat av att läkemedel inte finns i hyllorna, men flera allvarliga situationer har uppstått efter att en patient tvingas medicinera med ett nytt, "nästan" likadant läkemedel. I en enkät utskickad i maj i år svarar 17 av 21 regioner att läkemedelsbristen är en patientfara.

"Nästan" lika läkemedel är ofta "nästan" lika starka, eller ser "nästan" lika ut. Att behandlingen utifrån de premisserna kan bli "nästan" lika bra eller kan skötas "nästan" utan problem är inte bra nog.

Förr eller senare kommer den sköra läkemedelskedjan kosta någon livet.

Regeringen har gett i uppdrag till Läkemedelsverket att se över möjligheterna att öka kommunikationen ut till patienterna när ett läkemedel tar slut, i dag är den icke-existerande utan helt upp till patienten, eller kunden, att själv söka rätt på. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att upprätta ett läkemedelslager i händelse av kriser, inte minst för att undvika pandemiutbrott.

Det är två bra åtgärder för att minska den medicinska utsattheten hos den svenska befolkningen. Att det tio år efter apoteksmonopolets avskaffande fortfarande inte finns ett statligt ansvar för läkemedelsförsörjningen är beklagligt.

Nu är det Socialstyrelsen som tack vare medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gett forskare vid Lunds universitet i uppdrag att ta fram förslag över hur man ska kunna göra den svenska läkemedelstillgången mer stabil än vad den är i dag, och hur Sverige ska klara läkemedelsförstärkningen vid händelse av krig eller kris.

Föga förvånande visar deras resultat att en önskvärd åtgärd är att upprätta en fristående myndighet som ska ligga under Läkemedelsverket och syftet är att den ska ha i det närmaste samma kontroll och ansvarsområden som vad Apoteket AB hade innan avregleringen.

Allt var inte bättre förr, men allt blir hellre inte bättre av marknadslösningar och en frånvaro av statligt ansvar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.