Motivation och lusten att lära

Krönikor
PUBLICERAD:
I serien NYFIKEN PÅ FORSKNING intervjuas Stefan Jerkeby som är filosofie doktor i sociologi och lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Han har nyligen gett ut en uppmärksammad bok om motivation och lusten att lära. När han inte undervisar, forskar och skriver böcker klättrar han upp för de högsta bergen och dyker i de djupaste vatten. Han vill både få ett fågelperspektiv men också se vad som döljer sig under ytan. Under många år var han passionerad körsångare.

Jag känner Stefan Jerkeby från min tid som adjunkt i sociologi i början av 1980-talet. Samtidigt som han då läste sociologi på heltid pluggade han till lärare. Han hade läslust. Därför kanske det inte är så konstigt att han har kommit att ägna sig åt att forska om motivation. Nyligen gav han ut den uppmärksammade boken Att redan vara motiverad: om hinder och möjligheter för lärande. (Studentlitteratur, 2019).

Hur kom det sig att det blev en bok om motivation, undrar jag.

– Jag hade en hel del skrivna utkast om kritiskt tänkande i samhällskunskapsundervisningen som handlade om hur man skapar en bild av sig själv. Om identitet. Om motivation. Jag tyckte att allt hängde ihop. Sedan blev det ett bokmanus om motivation och om lusten att lära.

Stefan visar stolt upp boken.

– Motivation kan faktiskt handla om att inte vara motiverad, som när man säger ”nu gör jag det här tråkiga så får jag det gjort”.

– Det stora problemet är att motivation ofta handlar om annat, förklarar han och fortsätter. När vi pratar om motivation så handlar det ibland om vem man är. Ibland om ängslan för att inte klara av uppgiften.

Stefan ställer frågan:

– Vad gör man som lärare om eleven säger ”Det här kommer jag aldrig att klara”? Jag skulle då kunna säga: ”Okej. Men jag skulle ändå vilja visa dig. Här har vi en sak som kan vara kul”. Vad jag gör är att plocka in något lustfyllt och innerst inne tror jag att han kommer att klara av det.

Lusten att få i gång en process som riktar uppmärksamheten mot det man ska lära sig är centralt, betonar Stefan.

– Många elever är bra på att komma igång men håller inte ut. Andra har svårt har komma igång. Och somliga vill för mycket på en gång. Likadant är det för lärare.

Stefan förklarar att för lärare handlar motivationsarbete nästan alltid om att hantera löften på ett klokt sätt. Det är viktigt med löften. Det goda löftet ska rymma en framtida bild av det man vill uppnå.

– I skolan har det formaliserade löftet satts i system i form av lärandemål. Till exempel: ”Om du gör så här har du uppnått målet C i betyg”.

Jag blir nyfiken och undrar om det finns några nackdelar med formaliseringen?

– Ja, det finns det! Det finns en risk att man förskjuter intresset från en kunskapsprocess till en prestationsprocess. Det betyder att eleven jobbar i första hand för att få betyget inte för att lära sig. Det formaliserade löftet kommer då att motverka sig själv. Man tappar den levande kraften i undervisningen.

– Ja, så är det nog, tänker jag. Lärarens roll blir förstås viktig, säger jag som en kommentar.

Stefan skjuter in:

– Det är viktigt att läraren själv känner lust att undervisa. Lust smittar av sig. Det gäller att snabbt se till att fixa relationerna till eleverna. Att man kan småprata med varandra.

Stefan har en ny bok på gång som kommer att bli en handbok i att analysera undervisningssituationer.

– I den tar jag bland annat upp att undervisning på sätt och vis är en konstform.

Stefan disputerade i sociologi vid Göteborgs universitet för 20 år sedan. Avhandlingen, som har titeln Slutna cirklar, handlar om danska och norska motståndsrörelser under tyskarnas ockupation. Vid den tiden jobbade han som forskare på Försvarets Forskningsanstalt (Foa).

Under tider av kris och krig, säger han, försöker människor upprätthålla en vardag såsom de är vana att leva den. Livet måste gå vidare.

– Detta utesluter inte heroiskt och självuppoffrande arbete. Det går att formera ett motstånd om inte förtrycket är allt för brutalt.

– Vilka engagerade sig i motståndsrörelser? undrar jag.

– Motståndet startade huvudsakligen i politiska grupper som under mellankrigstiden blivit ekonomiskt och politisk förfördelade.

Man kan jämföra Danmark och Norge, säger Stefan.

– Ockupationen av Danmark gick snabbt. Kriget pågick endast under en natt och några timmar. I Norge pågick det i två månader innan norrmännen kapitulerade.

Stefan berättar att vissa fick det ekonomiskt bättre under ockupationen på grund av att tyskarna gjorde stora beställningar. Motståndsviljan blev kluven. Det inträffade att man samarbetade med tyskarna under dagarna och gjorde motstånd på nätterna.

– Det fanns inslag av tvång som att lärarna tvingades undervisa om grunderna i nationalsocialismen. Tyskarnas målsättning var att göra det norska samhället nazistiskt. Lärarna gjorde motstånd som resulterade i en landsomfattande strejk. Tyskarna gav då med sig och backade på ett par punkter.

Tiden rinner i väg. Jag fäster blicken på en del av väggen på hans kontor som är fylld med foton, gamla affischer, planscher och som jag gissar säger en hel del om hans intressen.

Under många år var Stefan körsångare. Han var med i flera körer som Manhem, Karlstad kammarkör, Hammarö kammarkör och Domkyrkans oratoriekör. Numera nöjer han sig med att vara en trogen lyssnare.

– Jag håller på med dykning och det har jag gjort i 20 år, säger Stefan på min fråga om hans fritidsintressen. Det har blivit dykningar i både stora och små hav. Både när och fjärran. Och jag är framförallt intresserad av att dyka efter gamla vrak.

Stefan berättar om en minnesvärd händelse:

– Det finns en unik gammal tysk u-båt mellan Narvik och Harstad i Norge som tyskarna själva sänkte. Den finns på 60 meters djup. Jag och en kamrat gick ner till 50 meter och fick se den med alla detaljer.

Stefan dyker inte enbart i djupa vatten. Han gillar också höga höjder och att se världen ovanifrån. Det är sällan långt till en norsk fjälltopp, säger han och skrattar lite.

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.