Att följa växternas elektroniska puls

Nöje/Kultur
PUBLICERAD:
Foto: Lerin/Hystad
Duon Lerin/Hystad använder modulära synthar för att skapa musik från inspelningar av biosignaler från växter och träd. Växternas elektroniska puls avgör även hur filmerna klipps i deras audiovisuella installationer. De kallar verket för "Elektronisk Flora".

Vi placerar sensorerna på barren, vi får höra att de äldsta träden i den här skogen är över 800 år gamla. Det är svårt att uppskatta hur gammalt vårt träd är men antagligen stod det här då Christopher Columbus första gången landsteg i Bahamas, det stod nog här då revolutionärerna stormade Bastiljen och det stod nog här då Neil Armstrong tog sina första steg på månen. Här kommer det nog att fortsätta växa efter att vi är borta, träden i den här skogen är gamla och uthålliga. De är långsammare än oss men så lever de ju också mycket längre.

Konstprojektet Ruralitet

Konstprojektet Ruralitet är ett samarbete mellan Konstfrämjandet i Värmland och Värmlands Folkblad.

Projektet går ut på att konstnärer med koppling till Värmland ska få en möjlighet att visa upp sig på en ny och annorlunda arena - länstidningen Värmlands Folkblad - med nyproducerad konst som ställer frågor rörande ruralitet och förhållandet centrum - periferi. Ett ämne som inte minst i ett glesbygdslän som Värmland ständigt är närvarande.

Konstnärerna gör detta i såväl text som bild, men med bilden i fokus.

Totalt medverkar tolv konstnärer, som en gång per månad visar sina alster för VF:s läsekrets. Samtliga konstverk kommer sedan i mars nästa år att ingå i en utställning på Rackstadmuseet i Arvika.

Vi befinner oss i skogen God Tamangur ett par mil utanför den lilla staden Scuol i de schweiziska alperna. Om man fortsätter genom skogen helt upp på berget så kan man se ända till Italien.

Med hjälp av våra sensorer kan vi spela in trädets biosignaler, elektroniska spänningar på trädets barr. I Schweiz kallar de det gamla trädet vi spelar in för Arve, och i Sverige säger vi det cembratall. Cembratallen växer på en höjd mellan 1200 och 2300 meter över havet och är ofta det sista trädet man möter på de höga bergsluttningarna i alperna.

En botaniker vi möter i Scuol berättar att God Tamangur är en av de få stora skogarna med cembratall som finns kvar i Europa. Då vi sitter under trädet och spelar in kommer en spindel krypande mellan barren, den undersöker nyfiket våra sensorer. Även inuti spindeln finns det biosignaler och då den kryper mellan barren fångas även dessa upp av sensorerna. Trädets gamla grenar är täckta med varglav. Botanikern berättar att den är giftig och att man för i tiden använde den som varggift. Vi spelar in den också. När vi sedan kommer hem upptäcker vi att inspelningarna av cembratallen och varglaven är mycket lika. De följer samma kurvor och mönster men varglaven är mera aktiv. Det är kortare intervall mellan signalerna. Att inspelningarna av de två olika organismerna påminner om varandra kanske inte är så konstigt ändå. Nya undersökningar visar att träd och växter är komplexa, socialt interaktiva och kommunikativa väsen. De samarbetar och utvecklar avancerade relationer med både svampar och insekter.

"Elektronisk Flora" dokumenterar några av växterna i vårt ekosystem. Det är ett tidsdokument av vår natur som nu genom antropocen genomgår en stor förändring. Biologerna Elisabeth Schussler och James Wandersee pratar om begreppet växtblindhet, de beskriver det som oförmågan att se eller känna igen växter i sin egen miljö. Växter reduceras tyvärr ofta till kulisser, inredningsdetaljer eller möbler. Men växter är komplexa organismer djupt invecklade i världens ekosystem. Utan växter skulle väldigt lite på vår planet överleva.

Bettina Hvidevold Hystad och Simon Torssell Lerin.
Foto: Privat

Fakta

Simon Torssell Lerin (född 1985 i Karlstad) och Bettina Hvidevold Hystad (född 1985 i Stord, Norge). De är aktiva som både konstnärer och musiker genom duon Lerin/Hystad. De är båda utbildade på konsthögskolan i Bergen samt på Konstfack i Stockholm. Duon är idag baserad i Sunnemo i Värmland och på Stord i Norge.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.