”Vad får glesbygden kosta?”

Ledare
PUBLICERAD:
Övergiven lanthandel till salu i Kalix kommun i Norrbotten. Vem vill köpa den?
Foto: Helena Landstedt / TT
Plötsligt visar politiker från alla partier ett nyvaket intresse för landsbygden. Ämnet fick till och med en egen halvtimme i söndagens partiledardebatt i Agenda. Men finns verkligen en ambition att ge landsbygden rimliga möjligheter att leva? Det krävs i så fall en rejäl skattereform och en ny bild av Sverige.

Författaren och journalisten Po Tidholm är ny gästprofessor vid Karlstads universitet. Det är ett utmärkt val, vilket bekräftades av hans installationsföreläsning i Andersalen i måndags. Hans utforskande av den svenska landsbygden mitt i globaliseringen har gett starka avtryck både i böcker och tv-serier.

Med egna Instagrambilder vävde han en bild av det övergivna Sverige under sin föreläsning. Han vet vad han pratar om. Varje gång han återvände från Stockholm till föräldrahemmet i Arbrå i Hälsingland hade något försvunnit. Affärer, bensinmackar och skolor har lagts ner.

Potthålen i grusvägen blir fler och fler, vilket inte bara är en fysisk olägenhet, utan också en påminnelse om att din tillvaro på landet inte är så viktig. I Stockholm investeras miljarder i nya trafiklösningar, flitigt rapporterade i media. Samtidigt flyttas halva Kiruna, nästan helt obemärkt i riksmedierna.

Hälften av landets journalister bor i Stockholm. De vita, obevakade fläckarna ute i landet blir under tiden fler. När landsbygden skildras från Stockholms horisont blir det ofta något udda och pittoreskt. Som vita älgar, folkracebilar eller epatraktorer.

Po Tidholm är ny gästprofessor vid Karlstads universitet. Det är ett klokt och spännande val.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Urbaniseringen är inte bara fysisk, utan också mental och politisk. Landsbygden är bra att ha för stadsborna, som rekreation och vid fint väder. I övrigt är den mest avskräckande, hävdar Tidholm. Vi delar inte längre en gemensam berättelse.

Landsbygden upptar 60 procent av landets yta, men där bor bara tio procent av befolkningen. Det gör att de politiska mandaten också flyttar in till storstadsregionerna, vilket naturligtvis gör det svårare för landsbygden att hävda sig.

Därför kan SVT ställa frågan om hur mycket det ska få kosta om hela Sverige ska leva när Annie Lööf (C) och Jimmie Åkesson duellerade i söndags. Underförstått är det landsbygden som trots utarmningen kostar för mycket.

Klyftan mellan stad och land bäddade för Trumps seger 2016. Den brittiska landsbygden röstade för Brexit, medan London ville att landet skulle stanna i EU. På samma sätt har Sverigedemokraterna växt snabbast i glesbygdskommuner.

Vad göra för att minska klyftan? Tidholm pekar på ett kommunalskattesystem som enbart bygger på löneinkomster. Det gör att Danderyd som inte producerar något mer än en rad höginkomsttagare klarar sig betydligt bättre än Vilhelmina, med en allt mer automatiserad gruvnäring och en allt mindre befolkning. Det är något som är fel här.

En stor skattereform ingår i januariavtalet, men vilket parti orkar driva en radikal omgörning som skulle gynna glesbygdsborna? Socialdemokraterna borde göra det.

Tidholms gästprofessur ska avslutas med ett brett tvärvetenskapligt symposium om landsbygdsfrågor. Något sådant lär aldrig ha arrangerats vid ett svensk universitet. Det blir något att se fram emot.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.