Spara inte mer på skolan

Ledare
PUBLICERAD:
Varannan kommun har gjort besparingar i grundskolan i år och ännu fler spår att de måste spara även nästa år.
Hälften av landets kommuner har gjort besparingar inom grundskolan i år. I var fjärde kommun har det blivit färre anställda per elev. Ändå spricker budgeten på många håll och nya sparpaket väntar nästa år. Det är en ohållbar utveckling. Skolan måste få kosta, annars är vi illa ute.

Det är radions Ekoredaktion som gjort en enkät bland landets skolchefer. Drygt hälften av dem berättar att de tvingats spara i år, trots stora behov.

– Det är tufft. Vi har haft effektiviseringskrav på oss nu sedan 2018 på totalt runt 20 miljoner. Och det är klart att det påverkar vår verksamhet, säger Tommy Fock, skolchef i Svenljunga.

150 av hans kollegor vittnar om samma sak. De har sparat in på lärare och lärarassistenter, plus andra kostnader. Fackliga företrädare protesterar högljutt och säger att det inte går att spara mer.

Ändå är det vad som väntar. Trots hårda sparpaket på många håll kommer varannan utbildningsnämnd inte att hålla sin budget i år. Tre av fyra skolchefer svarar att det är mycket eller ganska sannolikt att de behöver spara inom grundskolan även nästa år.

Det är illa, mycket illa. De statliga välfärdsmiljarderna räcker inte för att täcka behoven. Och det är staten som behöver ta ansvar för att skillnaderna mellan kommunerna ska jämnas ut. Alla ska med, som det brukar heta.

Skolan har hamnat i skymundan i den politiska debatten. I stället försöker partierna överträffa varann i att lova mer och mer pengar till polisen och försvaret. Varför bjuds det inte in till blocköverskridande överläggningar för att reda ut och lösa skolans problem?

En misslyckad skolgång är en inkörsport till kriminalitet, missbruk och annat elände. Det är allvarligt att fler säger att de har utsatts för brott och att många är otrygga, som Brås nya rapport visar, men enbart fler poliser och hårdare straff är inte den enda och enkla lösningen.

Om skolan kunde se till att varenda tonåring blev behörig till gymnasieskolan skulle rekryteringsbasen för de kriminella gängen minska. Att spara på skolan blir därför kontraproduktivt, kostnader kan komma tillbaka mångdubbelt stora på annat håll.

I dag klarar inte skolan att kompensera för barnens skiftande bakgrunder. Det är en av grunderna för en likvärdig skola, men Skolverkets siffror från förra läsåret visar att målet inte uppnås.

Behörigheten till gymnasiet är i och för sig lika hög som tidigare och det är positivt att skillnaden mellan pojkar och flickor minskar. Men det är oroväckande att gapet mellan ungdomar med välutbildade och lägre utbildade föräldrar är 17,1 procentenheter.

Nästan 93 procent av niondeklassarna med föräldrar med eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasiet, medan bara 75,7 procent med föräldrar med högst gymnasieexamen kommer in. Var fjärde tonåring i den gruppen lämnas utanför och det är oacceptabelt många.

De resursstarka klarar sig alltid. Det är de svaga som drabbas när skolan får mindre resurser. Det gör det ännu viktigare att skolan i alla landets kommuner får de pengar den behöver.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.