Nu kommer Margot hem

Ledare
PUBLICERAD:
Margot Wallström lämnar utrikesministerposten och Stockholm och kommer hem till Värmland.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
När riksdagen öppnar igen för terminen i dag står statsminister Stefan Löfven i ett läge där han snart måste hitta ersättare till (minst) två väldigt erfarna statsråd.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson lämnar regeringen för att bli svensk EU-kommissionär om ett par månader och utrikesminister Margot Wallström berättade i fredags att hon känner sig färdig med regeringsarbete och redo att lämna Stockholm.

– Värmland är mitt hem, sa veteranen i en intervju i Dagens Nyheter i fredags efter offentliggörandet.

– Jag hoppas att jag kommer att vara huvuddelen där och inte huvuddelen här.

Men landshövding vill hon inte bli, inte ens ”hemma”, försäkrar hon när spekulationerna gick höga i helgen.

Margot Wallström är väl unt en nedtrappning, även om ingen väl på allvar tror att 64-åringen (hon fyller 65 om mindre än tre veckor) menar att familjen ska få all hennes tid i framtiden.

Men inte minst ledarsidan såg fram emot ytterligare fyra år med Wallström som regeringens ansikte ut mot världen efter fjolårets val och den skakiga regeringsbildningen.

Som någon som kunde fortsätta driva en feministisk utrikespolitik, för att fortsätta kalla en spade en spade istället för att gömma sig bakom ibland överdrivet diplomatiskt dravel – och för att fortsätta trycka på inifrån regeringen för att få Sverige att ratificera FN-konventionen för ett globalt förbud mot kärnvapen, vilket regeringen i somras tyvärr meddelade att man inte var beredd att göra.

Under helgen har det varit fascinerande att ta del av svenskarnas väldigt skilda uppfattningar om Wallström. I Karlstad och Värmland är man självklart översvallande, likaså bland partikamrater. Bland väljarna är hon en av de populäraste ministrarna, inte bara i denna eller tidigare röda regeringar utan även historiskt.

Själv bär jag med mig minnet från det första mötet, i valrörelsen 1998 när jag var purung medarbetare på Karlskoga-Kurirens socialdemokratiska ledarsida under valet och Margot Wallström var socialministern på besök i Degerfors och i mötet med det 23-åriga socialdemokratiska kommunalrådet utbrast ett högt ”Jävlar va ung du är!”

Men det är med det sista regeringsuppdraget, det som utrikesminister, meningarna om Wallström tydligast går isär och hon hittar sina kritiker till höger.

Det har hånskrattats över den feministiska utrikespolitiken som Wallström introducerade i samband med att hon tillträdde som utrikesminister 2014.

Det har gapats över att hon inte är tillräckligt diplomatisk när hon kallat diktaturer som Saudiarabien för ”medeltida” efter att landet dömt en bloggare till hundratals piskrapp (men flera år innan landet på order inifrån kungahuset lät mörda och stycka en oppositionell journalist).

Många till höger är upprörda över att Wallström fick regeringen att inte bara erkänna Palestina utan även fördömde Israels apartheidpolitik med utomrättsliga avrättningar – och man pekar upprört på hur den avgående utrikesministern på grund av detta gjorde sig till ovän med Israels högerregering.

Och kanske är det så det måste vara: för att bli älskad av många måste man vara bekväm med att avskys av vissa.

Margot Wallström lämnar ett tomrum bakom sig. Hon är den som många, inte minst inom partiet, sett som den som skulle åstadkomma allt Anna Lindh aldrig fick chansen till.

Och det slår mig i samma stund som denna ledare skrivs att Margot gör sin sista dag som utrikesminister på dagen 16 år efter att Anna Lindh fasansfullt nog gjorde sin på samma regeringsuppdrag.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.