Jämlik hälsa – en självklarhet?

Debatt
PUBLICERAD:
"Frisk mat behöver inte kosta mer och kan i förlängningen ge stora besparingar för samhället, både vad gäller personligt lidande och ur ett ekonomiskt perspektiv."
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Stora insatser görs från statligt håll för att vården ska vara jämlik oavsett vart du befinner dig. Faktum kvarstår dock – saknar du utbildning över grundskolenivå så är sannolikheten stor att du dör fyra till fem år tidigare än den med eftergymnasial utbildning.

I Värmland är motsvarande skillnad i förväntad genomsnittlig livslängd 7 år. Bör vi inte ändra tankesätt och fokusera på jämlik hälsa, istället för jämlik vård?

I år uppmärksammade WHO under världshälsodagen särskilt målet att jämna ut olikheterna i hälsa och livslängd runt om i världen. Skillnaderna i livslängd är dramatiska ur ett globalt perspektiv, men även ett av myndigheterna erkänt problem i Sverige. Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden. I SCB:s rapport "Skilda världar – det demografiskt delade Sverige", från 2018, konstaterar man att “Det är inte bara en skillnad i antalet beräknade levnadsår utan det finns också en skillnad i antalet år med långvarig ohälsa som medför aktivitetsnedsättning.“

Var fjärde svensk riskerar enligt Socialstyrelsen idag att dö i förtid på grund av ohälsosamma kostvanor. Vi måste i det rådande läget använda alla tillgängliga resurser för att vända den skenande utvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter på ett sätt som påverkar vår hälsa negativt är okunskap. Vår hälsa påverkas i större utsträckning än de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. Food Pharmacy har därför initierat den ideella föreningen Frisk mat för att belysa möjligheten att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på offentliga måltider kan vi förebygga ohälsa. Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med vård och omsorg får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.

Idag finns det insatser för att främja en hälsosam skolmåltid, det saknas däremot liknande engagemang kring maten i vård och omsorg. Vi önskar därför ställa följande krav på våra beslutsfattare gällande all mat som serveras i offentlig regi:

1. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög och jämställd kvalitet oavsett vart man bor.

2. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.

3. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas. Det finns många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.

Borde vi inte kunna kräva tydligare insatser för att främja en sund och jämlik kost i offentlig sektor? Frisk mat behöver inte kosta mer och kan i förlängningen ge stora besparingar för samhället, både vad gäller personligt lidande och ur ett ekonomiskt perspektiv.

Anna Lindelöw Mannheimer

Styrelseordförande i den ideella föreningen Frisk mat, ett initiativ från Food Pharmacy

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.