Vårt fel att Amazonas brinner

Ledare
PUBLICERAD:
Sverige importerade 2016 142 000 ton nötkött, en hel del av det från Brasilien.
Foto: Linus Sundahl-Djerf/TT
”Men hur kan det ha brunnit i Amazonas regnskog i flera veckor utan att det är huvudnyheten i varenda nyhetssändning?!”

I sociala medier de senaste dagarna undrar människor upprört hur denna klimatkatastrof kunnat gå så obemärkt förbi så länge. Har alla svenskar exempelvis helt glömt fjolårets många skogsbränder bara för att det i år blev en mer traditionsenlig kylig sommar?

Det läggs ut bilder på flyende djur, varnas om hur många arter som bokstavligen kan ryka med och om urbefolkningen som lever i regnskogen förlorar sina Vi påminns om hur regnskogen är jordens lungor. Hashtaggen ”PrayForAmazonas” ”Be för Amazonas” trendar i sociala medier – och det anordnas pengainsamlingar.

Visst är det en verklig kris. Men att det inte förrän nu nått global uppmärksamhet är inte speciellt konstigt utan snarare lika logiskt som att lokaltidningen varje dag inte toppar löpsedeln med uppgiften att kommunens största företag fortsatt producera samma grejer som i går, förra veckan och förra året.

Skogsbränderna i Amazonas är förvisso en sjuhelsickes katastrof – men inte som i Sverige där klimatförändringarna ifjol ledde till extremt väder med torka och skogsbränder.

I Amazonas är det tvärtom bränderna som skapar klimatförändringar. Bränderna i Brasilien är en katastrof, men ingen olycka. De tiotusentals bränder som drabbar regnskogen varje år är noga planerade och i år nästan dubbelt så många som vanligt.

Det är nämligen bönderna, uppmuntrade av sin ultrahögerpopulist till president, som tuttar på. De gör det för att efter bränderna skövla mer mark för odling och djurhållning. Sojabönorna som är den vanligaste grödan blir till mat till djuren.

Allt för att möta en global efterfrågan på billigt nötkött.

Visst kan vi uppröras över hur nonchalant landet är inför sin roll i klimatförändringarna. Över hur ovärderlig regnskog av landets egen befolkning värderas så lågt att lite mer pengar i egen ficka trumfar det. Över en president så fräck att han anklagar miljöaktivister för att ha tänt på för att få honom att se illa ut.

Men det går faktiskt lika lätt att vända den där skulden tillbaka på oss. Inte minst på svenskar som står i matbutikerna inför storhelgerna med en brasiliansk oxfilé för 99 kronor kilot i kundvagnen för att den svenska filén kostar ”för mycket”. Butikerna hade inte köpt in köttet om de inte fick det sålt, så försök inte att knuffa ansvaret vidare på dem.

Enligt den senast tillgängliga statistiken importerade Sverige ensamt 2016 140 000 ton nötkött. Samma år stod Brasilien för 40 procent av allt kött som importerades till hela EU!

Hur förvånade och upprörda har vi rätt att vara när brasilianska köttbönder bara gör vad vi uppenbarligen vill att de ska göra: fixar mer billigt kött?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.