Garanti för rätt stöd i rätt tid

Elever som behöver extra stöd i svenska och matematik ska få det redan i förskoleklass.

Det är en del i läsa, skriva och räkna-garantin som infördes vid halvårsskiftet.

– Det är en skärpning av skollagen som syftar till att elever tidigare ska få rätt stöd. Vi vet att stödet i allmänhet sätts in för sent, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning.

Skolverket sammanfattar de nya bestämmelserna med orden ”Rätt stöd i rätt tid”. Det läggs stora resurser för att få elever på högstadiet att nå gymnasiebehörighet. Mest resurser ges till elever i årskurs nio.

– Skolverket har länge påpekat att det här stödet sätts in för sent. Att man måste vidta åtgärder tidigare och det är vad den här garantin syftar till.

Garantin, som utreddes under den förra mandatperioden, är en del av regeringens januariöverenskommelse med Centern och Liberalerna.

– Det är förändringarna i förskoleklass som uppfattas som det stora, säger Anna Westerholm.

Från och med i höst sker det en obligatorisk kartläggning av eleverna i förskoleklass med hjälp av Skolverkets material ”Hitta språket” och ”Hitta matematiken”.

– Vi har inte sagt när kartläggningen ska genomföras under hösten. Det väljer man på skolan. Det är lämpligt att det är den undervisande läraren som använder och genomför materialet.

Skyndsamma åtgärder

Om det finns tecken på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som finns för läsförståelse i årskurs 1 samt för matematik, svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 ska åtgärder skyndsamt sättas in.

– Förskolläraren ska dokumentera vilka insatser som gjorts och rapportera det vidare i systemet när eleven börjar l första klass. Att man för det vidare till den lärare som tar vid är en viktig förändring, säger Westerholm.

Skolverkets ambition är att bedömningsmaterialet ska vara lätt att ta till sig för lärarna. Det har presenterats på nio större konferenser för lärare i landet med blandad återkoppling.

– Det finns både en förväntan och en oro om att det är tidsödande. Förhoppningsvis uppfattas inte det här som ytterligare administration utan som ett stöd för lärarna att se vad de behöver göra, säger Westerholm och lägger till:

– Det har även funnits en rädsla för en skolifiering, att förskoleklassen berövas sin lek och konstnärlig estetisk verksamhet. Men alla som satt sig in i materialet har blivit lugnade.

Vad finns det för varningsflaggor som lärarna ska vara uppmärksamma på?

– De flesta barn behöver inte räkna prickarna ett, två och tre på en tärning utan de ser direkt att det är en trea. Om en elev börjar räkna ett, två och tre kan det vara en indikation på att stödinsatser kan behövas.

Vilka åtgärder som behöver sättas in sker i samråd med lärare med specialpedagogisk kompetens. Skolans huvudman, i de flesta fall en kommun, är ansvarig för att det finns förutsättningar i form av personal och ekonomi. Regeringen har kompenserat kommunerna för det större åtagandet. Likvärdighetsbidraget har bland annat höjts från en miljard kronor 2018 till 3,5 miljarder för 2019.

– Sedan vet vi att personal med specialpedagogisk kompetens är en bristvara. Så är det. Det blir en utmaning, det är inte tu tal om något annat. Skolverket kommer göra allt vad vi kan för att hjälpa till.

Utvärdering dröjer

Anna Westerholm lyfter även fram att garantin ska ses som en investering för framtiden.

– Det insatser som behöver göras i ett tidigt skede kanske inte är så omfattande jämfört med de enorma insatser som behövs när stödet sätts in för sent.

Det dröjer ett antal år innan höstens elever i förskoleklass ska söka in till gymnasiet och en rejäl utvärdering av garantin kan göras. Det går att få indikationer längs vägen säger Anna Westerholm.

– Kan vi se att de tidiga stödinsatserna ökar finns det gott om hopp, menar hon.