Ett kontantlöst samhälle passar inte alla

Debatt
PUBLICERAD:
Alla har inte möjlighet att betala med digitala tjänster skriver Nina Wenning.
Foto: Martina Holmberg / TT

Sju av tio värmlänningar vill ha kvar kontanter som ett möjligt betalmedel, visar en ny Sifoundersökning. Nu behöver staten vidta åtgärder som får kontanthanteringen i Värmland att fungera, skriver Bankomats vd Nina Wenning.

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle går rekordfort. Samtidigt visar en Sifoundersökning gjord på uppdrag av Bankomat i januari 2019 att 71 procent av värmlänningarna vill kunna använda kontanter även i framtiden. Det är elva procentenheter mindre än förra året.

Det finns många fördelar med omställningen till digitala betaltjänster, men den är inte problemfri. Utmaningarna handlar dels om att vi behöver ha kontanter i krissituationer, dels om att många människor inte har möjlighet att betala digitalt.

Riksbankskommittén, som utreder kontanternas framtid, har föreslagit en ny lag som innebär att sex banker får ansvaret för att bibehålla befintlig infrastruktur för uttag och dagskassehantering.

Men förslaget bygger på ett grundläggande feltänk om att det är privat sektor och inte staten som ska upprätthålla kontantinfrastrukturen. En annan stor brist är att inte hela kontantkedjan omfattas.

När Riksbankskommittén presenterar sitt slutbetänkande hoppas vi på fyra saker: För det första vill vi att Riksbanken ska ges ansvar för att upprätthålla en grundläggande kontantinfrastruktur, inklusive subventionering av den. Riksbanken bör erbjuda kostnadsfri lagerhållning av kontanter och bidra till finansieringen av uttags- och insättningsautomater.

För det andra föreslår vi ett annat täckningskrav när det gäller uttag och insättning. Enligt Riksbankskommittén ska människor inte ha för långt från sin bostad till närmaste kontantuttag. Det vore bättre med krav på kontantuttag där det redan finns samhällsviktig service. Då skulle kontantinfrastrukturen finnas där kontanter används.

För det tredje vill vi att Post- och telestyrelsens uppdrag förändras. Vi föreslår att myndigheten får subventionera betaltjänster så att de kan erbjudas till samma kostnad i hela landet. Myndigheten bör också fortsätta med de främjandeinsatser de gör i glesbygd.

För det fjärde vill vi att regeringen genom incitament gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter. Mer specifikt måste det bli både enklare och billigare att hantera växelpengar och att deponera dagskassor.

Sammantaget skulle de här förslagen innebära att hela kontantkedjan fungerar. Vi uppmanar nu riksdagsledamöter från Värmland att verka för att staten tar ansvar för kontanthanteringen och dess finansiering.

Nina Wenning, vd på Bankomat AB

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.