Befria vården från byråkratin

Ledare
PUBLICERAD:
Foto: Claudio Bresciani/TT
En studie från OECD ifjol visade att en svensk läkare mötte 650 patienter på ett år. Det betyder i snitt knappt tre patienter per dag. I Tyskland tar en läkare emot 2 400 patienter på ett år, nästan fyra gånger så många. Svenska läkare lägger alldeles för mycket tid på administration. De behöver precis som sjuksköterskorna och undersköterskorna befrias från byråkratin.

Sverige har nio gånger fler läkare i dag än i början av 1960-talet, samtidigt som befolkningen har ökat från 7,5 till drygt tio miljoner. Ändå talas det lyriskt om korta väntetider och läkare som kom på hembesök på den tiden.

Vän av ordning kan invända att sjukvården i dag är mycket mer avancerad och komplicerad. Eller att medellivslängden fortsatt öka och att Sverige sett till resultat har en sjukvård i absolut världsklass, dessutom gemensamt finansierad. Som patient betalar du bara 200 kronor för stora akuta operationer.

Men det tar inte bort det faktum att effektiviteten har minskat dramatiskt. Kostnaderna och antalet läkare ökar, allt medan antalet vårdtillfällen och läkarbesök minskar.

Sveriges läkarförbund lät McKinsey gör en enkät bland kliniskt verksamma läkare. De har själva fått beskriva sin arbetstid och situationen på arbetsplatsen.

Resultatet är dystert, men inte överraskande. Flera andra undersökningar visar att kontroll, styrning och utvärdering stjäl stora mängder tid från den verkliga verksamheten: Att diagnosticera, vårda och bota patienter.

En bov i dramat stavas New Public Management. Ekonomiska ersättningsmodeller och detaljstyrda system tog över professionernas egna bedömningar. Antalet konsulter och byråkrater ökar snabbare än antalet som verkligen jobbar med vård.

Inte undra på att var tredje ung läkare funderar på att byta yrkesbana inom fem år, enligt en färsk studie från SYLF, Sverige Yngre Läkares Förening.

McKinseyrapporten landar i att svenska läkare i snitt lägger en arbetsdag i veckan på administration. Nästan hälften av arbetstiden läggs på annat än att möta och behandla patienter. Det är ett oerhört slöseri med kompetens och resurser.

De brottas med krångliga it-system. ”Jag lägger minst 30 minuter varje dag bara på att logga in i olika system på olika datorer”, vittnar en läkare i enkäten. De får sköta uppgifter som borde utföras av kringpersonal, men de är bortrationaliserade.

Vårdfacken har länge pekat på problemen. Tobias Baudin, Kommunal, Veronica Magnusson, Vision, och Heidi Stensmyren, Sveriges Läkarförbund, ger i en debattartikel i SvD några råd till regionpolitikerna och sjukvårdscheferna för att ge vårdpersonalen mer tid med patienterna.

De vill kartlägga vårdens administration och se om det går att frigöra patienttid. De vill prioritera bland de administrativa kraven och bara göra det som är absolut nödvändigt. De vill förbättra it-stöden och jaga tidstjuvarna.

Det är åtgärder som borde ha gjorts för länge sedan, men stelbent stuprörstänkande och låsningar mellan politiker och chefstjänstemän har satt stopp. De tre fackordförandena är övertygade om att framgångsreceptet är att vårdpersonalen jobbar i team där varje yrkesgrupp får utöva sin kompetens fullt ut.

Ja, det låter fullt rimligt, men då måste de först befrias från förpappringen och den kvävande byråkratin.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.