Professionell rädsla, kickar och pension

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

Häromdagen fick jag (som både bockar i flyg- och höjdrädsla) äntligen åka helikopter. Det var helt fantastiskt och det fanns ingen rädsla - enbart fascination - trots det faktum att piloten smög in diverse överraskande djupdyk och snäva svängar. Helt enligt den pedagogiska plan han tänkt ut, antar jag. Men jag bara satt där och log. Det var så vackert och så himla coolt att jag satt där. I en helikopter. Sjuhelvetes högt upp i luften.

Jag försöker hela tiden levla upp och bli en bättre version av mig själv. Att göra sådant som jag tycker är jobbigt, obehagligt och sådant som man gärna hittar ursäkter till att ställa in. Oftast får man en kick och inser hur löjlig man egentligen var innan.

Jag har en schizofren inställning till livet. Som en komplicerad kombination av Nasses ständiga oro över allting och Pippi Långstrumps "Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert" kryddad med en blandning av "you only live once", dödslängtan och pensionssparande.

Fast jag ljög nu, jag pensionssparar inte alls. Som elitutövare av prokrastinering, samtidigt med okontrollerbar impulsivitet och ett konto som ett durkslag jobbar jag inte så.

Kanske ytterligare en sak man borde lägga till på uppgraderingslistan av sig själv. Lägg pengarna i en skål utan hål.

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.