• idag
    9 aug
    17°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    18°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Starrin sonderar: Människan är skapt för rörelse

Debatt
PUBLICERAD:
"Men samtidigt som vi ligger i motionsligans topp tillhör vi enligt forskarna en av de mest stillasittande folken i världen."
Foto: HP Skoglund
Svenskarna är ett motionerande folk som ligger i topp bland EU:s 28 länder när det gäller att motionera, träna eller idrotta. Men samtidigt tillhör vi en av de mest stillasittande folken i världen. Om man skall tro de senaste rönen vill apan i oss slappa och inte göra någonting alls medan människan i oss vill röra på påkarna. Och vi verkar vara skapta för rörelse.

I början av sommaren firade Karlstad stadslopp 40 års jubileum. Då hette det Göta Joggen. Jag var med då och bestämde mig för att vara med den här gången också.

Joggingvågen tog sin början på 1970-talet i USA. Jag fångades av den när jag som doktorand kom att plugga ett år vid ett amerikanskt universitet. Jag ryktes med och det blev jogging efter de långa stränderna vid Stilla Havet. Och när jag kom hem var jag vältränad och redo för den första Göta Joggen våren 1980. Efter det har det blivit blev en hel del lopp. Jag har fortsatt med joggandet men med mindre intensitet och kortare sträckor. Åren tar ut sin rätt.

Det var folkfest och härlig stämning i början av juni när startskottet gick för cirka 3000 löpare som hade anmält sig till jubileumsloppet. Där fanns både elitlöpare och glada motionärer. Där fanns män och kvinnor av alla de åldrar. Fullt med folk längs gatorna som hejade och stojade. Glada och förväntansfulla ansikten. Flera var utklädda i färgglada kläder. Musik. Tjo och tjim.

Men åter till joggingvågen som medförde att motionsloppen ökade lavinartat. Numera arrangeras det över 600 lopp under ett år. Totala antalet startande uppgår till nästan 700 000. Man räknar med att var sjätte svensk i åldern 18-79 år springer eller löptränar minst en gång i veckan. Det gör att Sverige toppar vid en jämförelse med andra länder i Europa. Att se löpare springa utmed gator och vägar är numera en vanlig syn. Men så har det inte alltid varit.

Förr var det suspekt att som vuxen person springandes ge sig ut på vägarna. För man kunde misstänkas ha rymt från ett fängelse, mentalsjukhus eller att ha varit ute och tjuvat.

Thor Gotas berättar i sin bok ”Löpningens historia” om en ung man på Nya Zeeland som brukade ta sig en springtur på kvällen efter jobbet. Det utspelade sig före den så kallade joggingvågen. En polisbil som kom körande stannade och stoppade mannen. Poliserna som misstänkte att det var något skumt i görningen frågade mannen vad han höll på med. Då svarade han:

– Jag springer för hälsans skull.

Och det trodde poliserna inte ett dyft på och tog med sig mannen i polisbilen för att sedan sätta honom i häkte över natten.

Att vara i fysisk rörelse var förr i tiden vanligare inom arbetarklassen. Jobben bestod i att röra sig och använda kroppens muskler. På fritiden var det idrottsgrenar som fotboll och skidor som lockade.

Men det verkar som det skett en förändring därvidlag. Statistiska Centralbyråns levnadsnivåundersökningar visar att det är betydligt vanligare med motion bland tjänstemän än bland arbetare. Statistik från bland annat deltagandet i Göteborgsvarvet visar på stora klyftor inom löpningen. De som springer har i regel hög utbildning och hög lön. Sextiotre procent hade läst minst tre år på högskola eller universitet. Hela 40 procent hade en årsinkomst på över 400 000 kronor.

Liknande mönster visar sig gälla skidåkning. Undersökningar om deltagandet i det berömda skidloppet Birkebeinerrennet i Norge visar att bland de startande hade tre av fyra en utbildning från universitet eller högskola.

Men samtidigt som vi ligger i motionsligans topp tillhör vi enligt forskarna en av de mest stillasittande folken i världen.Unga rör sig mindre nu än tidigare. En studie från Göteborgs universitet visar att ungdomar i 14-årsåldern rör sig mindre nu jämfört med hur det var vid millenniumskiftet. Siffror från 2017 visar att flickorna i den åldern rörde sig 24 procent mindre och pojkarna 30 procent mindre.

Forskare hävdar att ”soffliggare” lever farligt. Man har beräknat att det är så mycket som en tredjedel av den vuxna befolkningen världen över som inte rör sig tillräckligt mycket.

Som ”soffliggare” är vi som apor kan man läsa i den populärvetenskapliga tidskriften Forskning och framsteg (2019-06-27). Herman Pontzer som är forskare i evolutionär antropologi vid Duke University i USA skriver:

”En typisk dag för en schimpans i frihet kan påminna om tillvaron för pensionärer på kryssning i Karibien, men med färre organiserade aktiviteter: Uppstigning i gryningen och frukost (frukt). Ät tills du är proppmätt, hitta sedan en skön plats för en tupplur och kanske lite kelande. Efter en timme eller så (ingen brådska!), leta upp ett fikonträd och frossa i frukt. Kanske träffar du några vänner och kelar lite mer innan det är dags för en ny tupplur. Omkring klockan fem börjar det dra ihop sig för en tidig middag (mer frukt och kanske några blad). Sedan är det dags att hitta ett trevligt sovträd, bygga en sovplats och ta kväll."

Det märkliga är att schimpanser och andra människoapor håller sig påtagligt friska trots låg fysisk aktivitet. Pontzer ger några exempel som att deras blodtryck inte ökar med stigande ålder. Och trots att schimpanser har naturligt höga kolesterolhalter får de inte hårda eller igensatta artärer. Det slipper mänskliga hjärtsjukdomar och hjärtattacker som beror på igensatta kranskärl.

När det gäller oss människor verkar det vara så att våra hjärnor har utvecklat ett system som belönar utdragen fysisk aktivitet med så kallade endocannabinoider som ger en euforisk känsla och fungerar på samma sätt som lyckopiller.

Till skillnad från aporna, skriver Pontzer, är vi skapta för rörelse för att kunna må bra. Vi behöver också röra på oss för att hjärnan ska utvecklas normalt och för att slippa en rad sjukdomar.

Nu är det semestertider. Tider för att göra allt och ingenting…

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.