• idag
    2 apr
    • Vind
      10 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.4 mm
  • fredag
    3 apr
    • Vind
      8 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    4 apr
    • Vind
      7 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 apr
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Växande inkomstskillnader

Insändare
PUBLICERAD:
"OECD-rapporten konstaterar att Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna har vuxit mest."
Foto: Henrik Holmberg / TT
I media har det uppmärksammats att inkomstskillnaderna i Sverige har blivit så stora att de dämpar den ekonomiska utvecklingen och orsakar kostnader för samhället.

Skattepolitik har diskuterats som medel att minska klyftorna. Lönebildningen borde uppmärksammas i högre grad. Skillnader i lön påverkar även möjligheterna att få kapitalinkomster.

Som bekant är det parterna på arbetsmarknaden som råder över lönebildningen. Branschorganisationerna avtalar om lönehöjningar i procent motsvarande produktivitetshöjningen i den konkurrensutsatta delen av industrin, det så kallade märket. Den procenten blir då styrande för beräkningar av arbetsplatsernas potter och i förlängningen för individuella lönehöjningar.

Följden blir accelererande löneskillnader i krontal mellan höglönegrupper och låglönegrupper. Vid årliga lönehöjningar på 2,5 procent under tjugo år ökar en löneskillnad på 10 000 kronor till cirka 16 000 kronor. På trettio år fördubblas löneskillnaden.

För att motverka ökande löneskillnader bör de olika branschernas centrala avtal ange lönehöjningar i krontal per heltidsanställd, inte i procent. Det skulle i vissa branscher med brist- eller låglöneyrken innebära högre höjningar procentuellt än märket.

En viss proportionalitet i höjningarna är rimlig, men företagets lönekostnader och löntagarens matkasse betalas dock i kronor, inte i procent.

Jämnare inkomstfördelning ger större efterfrågan på varor och tjänster samt arbetskraft med bättre resurser. Enligt en rapport av OECD för några år sedan har växande inkomstklyftor hämmat tillväxten i stora delar av den rika världen under de senaste decennierna.

OECD-rapporten konstaterar att Sverige är ett av de länder där inkomstklyftorna har vuxit mest. Utan växande klyftor hade Sveriges samlade ekonomiska tillväxt mellan åren 1990 och 2010 varit 20 procent högre, enligt OECD-forskarna.

LM

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.