Tomma tunnor skramlar mest

Ledare
PUBLICERAD:
Boris Johnson lovar guld och gröna skogar, men inte mycket tyder på att hans löften kommer att infrias.
Foto: Aaron Chown
Theresa May flyttar ut och Boris Johnson flyttar in på Downing Street 10. Den nye premiärministern lovar stort och brett, men tom retorik löser inte det konservativa partiets eller Storbritanniens problem. Populisten Boris Johnson är en olycka för landet och för Europa.

Det konservativa partiet Tories har tagit några stora och avgörande felbeslut. Det började med att David Cameron totalt missbedömde läget i landet när han utlyste en folkomröstning om EU-medlemskapet. Han var övertygad om att folket skulle vilja vara kvar, Brexit blev en chock som gjorde att han avgick sommaren 2016.

Efterträdaren Theresa May gjorde misstaget att utlysa nyval mitt i förhandlingarna om Brexit. Hon trodde hon ska skulle stärka regeringens ställning i parlamentet, men det blev precis tvärtom. May tappade stort i sitt första och enda val som partiledare och premiärminister. Det slutade med att hon blev beroende av nordirländska nationalistpartiet DUP.

Hon gick på pumpen tre gånger i parlamentet med sitt utträdesavtal och gav sedan upp. Nu ska Brexitören Boris Johnson försöka, men oddsen för att han ska lyckas är lika usla.

Han är precis som företrädaren inte vald av folket, utan utsedd i en intern partiomröstning där han fick drygt 90 000 röster. Hans stöd i partiet kan verka starkt, men det är en chimär.

Tories är ett djupt splittrat parti. Flera ministrar, däribland finansminister Philip Hammond, har aviserat sin avgång efter att Johnson blev vald. De mer EU-positiva toryledamöterna hotar med att hoppa över till Liberaldemokraterna om Johnson fullföljer en hård Brexit utan avtal om tre månader.

Nu ska den aggressive populisten försöka ena partiet, där han själv i högt tonläge kritiserat sin företrädare. Han kan i stället bli den som gräver det konservativa partiets grav. Det hotas både av ännu värre Brexitpopulisten Nigel Farage till höger och av Liberaldemokraterna till vänster.

I EU-valet fick Tories ynka knappa nio procent av rösterna, Brexitpartiet över 30 procent och Liberaldemokraterna nästan 20 procent. Ett nyval står inte högt på Johnsons önskelista.

Han försöker dölja partiets och landets problem genom att ösa på med optimistiska löften. Han slirar som vanligt på sanningen och skojar bort allvarliga frågor.

Han lovar att leverera Brexit, ena landet och besegra Jeremy Corbyn. Genom att hota med ett avtalslös Brexit tror han EU ska gå med på Storbritanniens orimliga krav.

Det är högst osannolikt, utträdesavtalet är färdigförhandlat. Risken är stor att britterna kraschar ut ur EU sista oktober, med stora negativa följder för både Storbritannien och unionen de lämnar.

Möjligheterna att ena landet är också små. Nationalister i Skottland och Nordirland vill redan nu gärna göra sig mer fria från England och London. Deras önskan kommer att stärkas av en hård Brexit. En sådan skulle också äventyra lugnet på den irländska ön.

Hans löften om att göra Storbritannien stort igen är lika falska och orealistiska som Donald Trumps på andra sidan Atlanten. De kör samma polariserande och farliga retorik, anpassad för stunden och den publik de har framför sig.

För tre år sedan varnades vi för clowner som skrämde slag på folk. Nu sitter två av dem och styr i Vita huset och Downing Street 10. Huvaligen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.