• idag
    20 okt
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    21 okt
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    22 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    23 okt
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Offer för bolsjevistisk propaganda

Debatt
PUBLICERAD:
Vinterpalatset i S:t Petersburg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Angående Mats Parners debattinlägg i VF 26 juni.

I sitt debattinlägg "Det finns ingen bolsjevism i Kommunistiska manifestet" (VF 26 juni) hamnar Mats Parner fel nästan från början när han skriver: "med kommunism avser vi så gott som undantagslöst den politiska meningsriktning som blev känd och ökänd världen över, när Vinterpalatset i Petrograd stormades den 25 oktober 1917 (7 november enligt vår kalender) och Lenins bolsjeviker grep regeringsrodret."

Enda gången som Vinterpalatset "stormades" var i slutet av 1920-talet under inspelningen av Sergej Eisensteins stumfilm "Dagar som skakade världen". De filminslag som vi ser ibland i dokumentärer av arbetare som myllrar fram mot palatset är från Eisensteins film, inte verkligheten. Mats Parner har alltså låtit sig vilseledas av bolsjevistisk 20-talspropaganda!

Den brittiske journalisten Stephen Graham har kanske givit den mest slående skildringen av vad som hände den 25 oktober (7 november) 1917. På 1920-talet intervjuade han den legendariske ryske konstären Ilja Repin i dennes exil i Finland. Repin var hösten 1917 sysselsatt med att måla ett porträtt av regeringschefen, Alexander Kerenskij. Den här dagen skulle vara Kerenskijs sista "sittning", men Kerenskij stod inte att finna i Vinterpalatset:

"Konstnären vandrade från rum till rum i palatset och det fanns inga vakter någonstans. Oskattbara konstskatter och ornament i guld och silver fanns fortfarande i rummen men inte en käft att skydda dem om mobben skulle ha valt att bryta sig in."

Kerenskij hade flytt staden och hans anhängare var lämnade i förvirring.

"Det fanns ett ögonblick, sade den gamle konstnären till Graham, när tsarmakten låg bland skräpet i rättstenen som en tappad juvel, och ingen plockade upp den."

Jo, någon eller några plockade upp den, och det var bolsjevikerna. Bolsjevikerna behövde inte kämpa, det vann en ren "promenadseger". Både kommunister och anti-kommunister har fel när de tolkar det som hände de höstdagarna 1917 som utslag av en medveten "genial plan" respektive "brottslig konspiration".

Nästa överraskning var omvärldens reaktion. Det hade aldrig varit mening att bolsjevikerna i Tsarryssland skulle göra revolution på egen hand: de skulle snart överflygas av mer omfattande revolutioner i Tyskland, Frankrike, Storbritannien osv. Men inget hände. Vad som däremot hände var att dessa stormakter i olika omgångar de kommande åren gav sitt understöd till de anti-bolsjevistiska grupper i det inbördeskrig som följde.

Hade nu bolsjevikerna varit mer "teoretiskt lagda" borde de kanske slutat kämpa; ty teorin sade att man kunde inte bygga socialism isolerat, i ett enskilt land. Men alla de arbetare och bondemassor som lagt beslag på fabriker och lantegendomar hade varit svåra att övertyga: det fanns inget alternativ utom att försöka gå vidare på den väg som framstod som teoretiskt omöjlig.

Jag är inte säker på att det som sedan tog form under 20- och 30-talet hade förutsättningar att leda fram till ett "kommunistiskt" samhälle som skulle vunnit gillande av Karl Marx och Friedrich Engels. Men för arbetare och bönder i det f.d. Tsarryssland var detta ingen viktig fråga, för dom gällde att hålla fast vid det som de erövrat och därifrån göra det bästa möjliga.

De hade under alla omständigheter med förakt sett på de revolutionärer som med sina teoriböcker i famnen tagit första bästa tåg tillbaka till fortsatta exilvistelser i Schweiz.

Anders Persson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.