• idag
    9 aug
    17°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    18°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Vill införa vänskapsövningar i skolan

Debatt
PUBLICERAD:
"Barnen ville träna sig i att bli en bra kompis", berättar folkhälsoforskaren Louise Persson i intervjun med Bengt Starrin.
Foto: JESSICA GOW / TT
STARRIN SONDERAR: I serien "Nyfiken på forskning" intervjuas Louise Persson som är filosofie doktor, lektor och studierektor i Folkhälsovetenskap. Intresset i samhället för folkhälsofrågor är stort och frågan om hälsa och livskvalitet hör till vår tids stora utmaningar. Louise disputerade för några år sedan på en avhandling om hälsofrämjande arbete i skolan.

Det tar mig bara några minuter att gå dit där folkhälsovetarna huserar. Gatan fram mot universitetet. Uppför backen. Sedan första huset till höger. Jag ser framemot att höra vad hon har att säga.

Hennes avhandling består av fyra delarbeten. Det första handlar om verksamhetschefernas syn på hälsofrämjande arbete i skolan. Verksamhetscheferna har det övergripande ansvaret för skolorna i sitt område och den vikt som de tillmäter hälsofrågorna får stor betydelse för hälsoarbetet. Några av dem har varit rektorer. Louise säger:

– De betonade bland annat vikten av att forskningen når ut till skolorna – till personal, elever och föräldrar.

I den andra studien undersökte Louise vad eleverna ansåg man borde göra för att förbättra skoltrivseln och främja goda relationer mellan eleverna. Först besvarade de en enkät. Den bearbetades och presenterades sedan för dem.

– Och det är inte vanligt att man gör så, säger Louise. Eleverna själva var både överraskade och nyfikna. Det blev diskussion och sedan fick de fylla i ytterligare en enkät som bestod av öppna frågor om vad de tyckte man borde göra för att förbättra skoltrivseln och förbättra relationerna.

– Intressant, skjuter jag in. Berätta!

Det kom fram många viktiga och tankeväckande förslag, berättar Louise, och ger exempel.

– Flera vuxna i skolan är en trygghet. Både i klassrum och i korridorer men också utomhus på rasten. Vuxna skulle kunna vara med och upptäcka och förebygga mobbing.

– Lyssna mer på barnen när de berättar om mobbing.

– Lyssna på oss. Ignorera oss inte.

En intressant sak som elever föreslog var att ha vänskapsövningar, berättar Louise, och det borde införas tillägger hon.

– Barnen ville träna sig i att bli en bra kompis. Lära sig bli vän med flera, för många som man träffar i skolan träffar man inte på fritiden. En bra kompis ingriper om någon blir mobbad.

Många förslag om ökad trivsel handlade om den fysiska miljön. Till exempel en mer färgglad skola, en bättre skolgård och mer av grön natur. Och att man vill hjälpa till att ta ansvar för en bra fysisk miljö.

– Ett av exemplen på det var att man vill turas om att städa klassrummet.

Flera av eleverna hade också synpunkter på lärandet i skolan. Förslag som kom fram var att man kan lära sig på många sätt. Man behöver inte sitta i en skolbänk för det. Och inte alltid lära sig genom att skriva på papper.

– Undrar om skolan tar elevernas kloka synpunkter på allvar? Eller rinner de ut i sanden? tänker jag.

Den tredje av Louise delstudier handlade om klimatet i klassrummen och om stök och bråk. Drygt 1200 elever i åldern 10–12 år fick besvara ett frågeformulär. Louise berättar:

– Vi fann att ju fler flickor i klassen desto lugnare var det i klassrummet.

– För att förebygga stök och bråk behöver skolan ta hänsyn till klassammansättningen, betonar Louise.

Fjärde artikeln handlar om det skett några positiva förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i Värmland för elever i årskurs 9 över tid från 2005 till 2011 efter det att ett stort hälsofrämjande arbete genomförts.

Och den har förbättrats, berättar Louise.

– Tydligast var det i Karlstads kommun jämfört med övriga kommuner i Värmland. Störst förbättring gäller för skolor som arbetat strukturerat med schemalagda hälsofrämjande program. Dom har tagit det på största allvar.

Louise Persson medverkar med fem kapitel i en nyutgiven bok om hälsan i Värmland. Bland annat ett kapitel om social hälsa. Hälsan är ojämlikt fördelat i samhället, säger hon och förtydligar.

– Mellan män och kvinnor. Mellan låg- och högutbildade. Mellan rika och fattiga. Hälsan skiljer sig också mellan geografiska områden.

Sociala förhållanden har betydelse för vår hälsa, påpekar hon.

– Att leva i en bra parrelation är positivt för hälsan. Ensamheten är förödande, särskilt för många äldre. Utmaningen är att bygga ett samhälle som främjar goda grannkontakter.

Louise är också studierektor och hon brinner för att tillskapa ett bra och attraktivt kursutbud i folkhälsovetenskap

– Trenden i landet är att det lagts ner folkhälsoutbildningar, men omställningar sker också till utbildningar på distans. Det förstnämnda beror delvis på att man inte varit tillräckligt tydlig med att förklara vad man kan använda folkhälsoutbildningarna till. Det andra handlar om att möta digitaliseringen och dagens behov. Att man har nytta av en sådan utbildning i sitt arbete, till exempel.

– Här på universitetet har vi tagit ett krafttag för att utveckla ämnet folkhälsovetenskap. Antalet sökandet till fristående kurser har ökat kraftigt. Och suget är stort att lära sig mer om folkhälsa, säger Louise och skiner upp.

– Vi har över 100 studerande varje termin. Kursutbudet är mycket stort. Ett 30-tal fristående kurser och kurser under utveckling.

Hon ger några exempel på vad som finns och vad som är på gång. ”Miljö och hållbarhet”. ”Psykisk hälsa”. ”Hälsofrämjande arbete”. ”Sociala relationer och utsatthet”.

– Intresset ute i samhället för folkhälsofrågor är stort och frågan om hälsa och livskvalitet hör till vår tids stora utmaningar, säger Louise övertygande.

– Jag kanske skulle passa på att anmäla mig till en kurs. För det låter verkligen lockande och intressant, tänker jag.

Klockan går och det är dags att runda av.

– Fritiden då? undrar jag.

Familjen och fritidshuset är viktigt. För där kopplar hon av. Utflykter. Båten. Skogen. Marken. Men det blir också bakning. Gott bröd och goda kakor.

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.