Om inte vården tar kvinnorna på allvar blir det så här …

Ledare
PUBLICERAD:
Tar inte sjukvården kvinnornas besvär på allvar kommer fler söka sig till den effektlösa alternativvården.
Foto: isabell Höjman/TT
Det är bara dagar sedan SVT Nyheter granskade beredskapen på landets förlossningsenheter i sommar och konstaterade att det som vanligt kan bli tajt. För två veckor sedan granskade samma redaktion hur kvinnor drabbade av vestibulit bemöts av en okunnig svensk sjukvård som i sin okunskap tenderar att föreskriva läkemedel som förvärrar besvären som drabbar runt en av tio kvinnor.

Man skulle kunna säga att tajmingen nästan är för bra när Aftonbladet och Veckorevyn gemensamt presenterade en granskning i dagarna om hur var femte svensk kvinna har lågt förtroende för sjukvården och var tredje tycker den är ineffektiv, att de inte känner sig lyssnade på – och att de därför vänder sig till vad man med en grimas skulle kalla ”alternativ medicin”.

– Jag känner att vården inte har den kunskap som behövs för att hjälpa oss, säger exempelvis Amanda Garefelt, 27, till Aftonbladet.

– Jag önskar att jag inte hade behövt använda alternativ medicin, men jag såg ingen annan utväg, fortsätter Amanda Garefeldt som sökt hjälp för ryggproblem i flera år och till sist hittade vad hon menar funkar för henne: kraniosakral terapi – en alternativ behandlingsform som kliniska studier inte kan hitta noterbara positiva effekter av.

Men Garefeldt är, precis som alla kvinnor Aftonbladet och Veckorevyn intervjuat om behandlingar utanför den vanliga vården med högst tveksam bevisad effekt, nöjd ändå.

Kanske för att en så viktig del av vård är att känna sig sedd och lyssnad på. Tagen på allvar.

"Ni tjejer snackar om att föda barn men ni skulle bara veta hur det känns när en kille är riktigt förkyld”, säger den ynkliga mannen i en välkänd tv-reklam för ett naturläkemedel.

Jo, det är väl minst 15 år sedan reklamen visades på tv, men minns den gör vi fortfarande.

Och den lilla bittra eftersmaken är förstås att svensk sjukvård verkar hålla med.

För några år sedan visade en undersökning av hur sjukvårdsupplysningen 1177 bemöter män och kvinnor när de ringer. Mönstret var tydligt: män som ringde in fick oftare en tid hos doktorn. Kvinnorna fick nöja sig med goda råd.

En studie där pappor som ringde sjukvårdsrådgivningen om sina sjuka barn visar att dessa oftare fick en läkartid för sina barn, medan mammor i samma ärende fick goda råd och ombads att vänta och se.

Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att alla har rätt till vård på lika villkor och att vården ska ges efter behov. Men i verkligheten uppfattas alltså mäns behov generellt lite tyngre och deras besvär lite mer allvarliga.

Män får oftare än kvinnor högspecialiserade behandlingar och både inom hjärtsjukvården och cancervården noteras om och om igen könsskillnader. Sjukdomar där kvinnor är överrepresenterade bland patienterna, exempelvis inom smärta och ledvärk, underprioriteras. När läkare i en studie fick rangordna sjukdomar efter status, hamnade just ”kvinnosjukdomarna” i botten.

Den alternativa vården, en miljardindustri enbart i Sverige, vet onekligen vad den gör när den riktar in sig på kvinnor. Kruxet är bara att den inte hjälper.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.