• idag
    29 mars
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    30 mars
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    31 mars
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    1 apr
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    2 apr
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

(V)i vill värna om välfärden

Debatt
PUBLICERAD:
Vänsterpartiet i Kristinehamn föreslår att en utredning tillsätts gällande en skattehöjning för att minska sparkraven inför 2021 års budget.
Foto: Peter Bäcker
Vem ska betala för den välfärd, som alla säger sig vilja ha? Vart fjärde år lyfts välfärden i den offentliga debatten. Politiker från vänster till höger talar högt och väl om skola, vård och omsorg. Om svenska folket röstar rätt ska alla få det så mycket bättre.

Så sent som för fyrtio år sedan låg Sverige i topp i alla internationella jämförelser, när det gällde trygghet och välfärd; vårt land sågs som ett föredöme runt om i världen. Svenskarna och ledande politiker visade solidaritet med människor, som drabbades av orättvisor, förföljelse, katastrofer och krig i Asien, Afrika och Latinamerika. Till detta finns många förklaringar. Sverige kom exempelvis lindrigt undan under det förödande andra världskriget. I flera decennier fanns det en bred folklig uppslutning för en rättvis fördelningspolitik finansierad av skattemedel. Det fanns sedan slutet av artonhundratalet starka politiska, fackliga och frikyrkliga folkrörelser, som kämpade för rättvisa och trygghet. Tanken var, att de som var rikast och tjänade mest skulle stå för en större del av den gemensamma kakan, än de som inte hade höga löner eller stort kapitalinnehav.

På 1980-talet började en stor förändring, som sedan accelererade under kommande decennier. Bankkriser och EU-anpassningar förändrade debatt och politisk agenda genomgripande i Sverige. Egoismen tryckte tillbaka den solidariska kollektivismen. De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Detta leder till ökande motsättningar och konflikter. Detta breddar i sin tur vägen för egoism, utanförskap, desperation, opportunism och främlingsfientlighet.

Under många år har kommunpolitiker runt om i Sverige strävat efter att sänka kommunalskatten samtidigt som de allra rikaste har blivit ännu rikare genom skatteflykt och lättnader, när det gäller arvs- och förmögenhetsskatt.

Under förra mandatperioden tog regeringen, tack vare Vänsterpartiets inflytande, större ansvar för välfärden i kommunerna genom de så kallade välfärdsmiljonerna. I nuvarande politiska läge kan vi inte räkna med något liknande. Det gör att allt fler kommunpolitiker får svårt att finansiera sina löften om bra skola, vård och omsorg. Runt om i landet riskerar viktiga kultur- och fritidssatsningar att bli lidande och fastighets- och gatuunderhåll att eftersättas.

Flera kommuner, till och med höginkomstkommuner som Danderyd, har nu varslat om skattehöjningar. Till skillnad från politikerna där skulle vi ha föredragit att staten tog större ansvar för välfärden; den statliga inkomstskatten har fortfarande en viss progressivitet, som innebär att man betalar större andel av sin lön i skatt om man har högre lön. När vi nu inte kan vänta oss en rättvisare skattepolitik generellt, har Vänsterpartiet i Kristinehamn föreslagit att en utredning tillsätts gällande en skattehöjning, som minskar sparkraven inför 2021 års budgetbeslut i vår kommun och därmed ökar möjligheten att minska gruppstorleken inom barnomsorgen och minskar riskerna för kvalitetssänkningar inom social omsorg och skola. Vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde i juni yrkade vi också på att byggnation av gymnastikhall med hoppgrop skulle prioriteras; det snart hundraåriga gymnastiksällskapet engagerar flera hundra barn, unga och vuxna i sin uppskattade verksamhet.

Ett samhälle mår inte bättre än människorna som bor där. Vi vill arbeta för ett tryggt samhälle där människor mår bra och tar hand om varandra. Att var och en bidrar efter förmåga och får vad de behöver, tycker vi är en bra princip för ett civiliserat samhälle.

Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp i Kristinehamn

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.