De äldre måste få kosta

Ledare
PUBLICERAD:
Om sju år har antalet äldre över 80 år ökat med 200 000. De måste få kosta och det kommer att krävas skattehöjningar.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Personalen inom hemtjänsten upplever att jobbet blir allt mer stressigt och minutstyrt. Det visar en kommande studie från Stockholms universitet. Äldreomsorgen behöver mer personal och rimliga arbetsvillkor. Det har de inte i dag.

De dagliga besöken blir fler och allt kortare. Antalet hembesök som en undersköterska gör under ett arbetspass har ökat från nio till tolv på tio år. Insatserna är tidsstyrda och räknas i minuter. Var tredje personal upplever att de jobbar underbemannat – varje dag.

Samtidigt har de som får hjälp blivit sämre och mer vårdkrävande. Den gamla långvården har kommit tillbaka – i hemmen. Minutstyrningen är varken bra för personalen eller de äldre, säger Marta Szebehely som är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet till SR:s Studio Ett:

– Det är ett stort problem, både personal och de äldre får ett förminskat handlingsutrymme.

New Public Management (NPM) har ställt till mycket elände i den offentliga sektorn och mest skada har industrins sätt att mäta, kontrollera och utvärdera gjort i äldreomsorgen. Att bygga en bil är något helt annat än att hjälpa en äldre person med diverse krämpor.

En bil under konstruktion är inte arg eller ledsen. En bil som byggs bajsar inte ner sig, men det kan äldre människor göra. Sådant kan spräcka ett redan tajt tidsschema. Någon luft finns inte för oförutsedda händelser , något utrymme för att sitta ner och bara prata finns inte heller.

De 200 000 undersköterskorna och vårdbiträdena kommer från världens alla hörn och har landets största och mest sjukskrivna yrke. Det är fysiskt tungt, men allra värst är stressen. Antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket ökar och var fjärde vill sluta.

Samtidigt skriker äldreomsorgen efter personal. Fram till 2026 ökar antalet äldre över 80 år med 200 000. Därför behöver 560 nya äldreboenden byggas och 48 000 nya undersköterskor anställas. Då håller det inte att de som redan finns där lessnar eller inte orka jobba fram till pensionen.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets nya analys av behoven i den framtida välfärden. 90 nya miljarder behövs fram till 2026.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Finansminister Magdalena Andersson gjorde i förra veckan klart att välfärden behöver 90 nya miljarder kronor för att klara åtagandena 2026. Får den det? Nej, knappast om de borgerliga skattesänkarpartierna får bestämma.

De sänkte skatterna med 140 miljarder kronor under åtta alliansår och med ytterligare 20 miljarder i år. Det särskilda statsbidraget riktat till äldreomsorgen tog slut vid årsskiftet och nu tvingas många kommuner lägga hårda sparpaket.

I till exempel Kristinehamn får alla nämnder ett sparbeting på 6,2 procent. De får i uppdrag att ”effektivisera” verksamheten. Det låter fint och ofarligt, men undersköterskorna vet vad det egentligen betyder: att springa mer och fortare.

Teknik som trygghetskameror och medicinautomater kan minska trycket något, men äldreomsorgen behöver utan tvekan fler händer. Det kommer att krävas höjda skatter för att klara det och göra omsorgsjobbet tillräckligt attraktivt.

Att inte ge äldrevården mer resurser är ett svek både mot de hårt arbetande undersköterskorna och de gamla som behöver hjälp. De brukar vackert kallas för de som byggde landet och de är värda ett bättre öde.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.