Om en nutida medielogik i sociala medier

Krönikor
PUBLICERAD:
Ett totalt utspelat Sverige föll med klara 3–0 mot Spanien i kvalet till fotbolls-EM förra veckan. Vi hade nog kunnat spela om den matchen tusen gånger, och utgången hade blivit densamma.

Märkligt nog hamnade Sebastian Larsson, en av landslagets viktigaste spelare de senaste åren, i blickfånget efteråt. Han orsakade som bekant straffen som gav spanjorerna 1–0.

Var det egentligen en hatstorm han utsattes för? Eller rent av en kärleksbomb? Rubrikerna och diskussionerna efteråt handlade i alla fall om det förstnämnda sedan några obegåvade valt att skriva av sina känslor på spelarens Instagramkonto.

Hatad? Eller älskad? Enligt Erik Carlsson går det åtminstone inte att dra några hatstormsslutsatser från Sebastian Larssons Instagramkonto.
Foto: Nils Petter Nilsson/TT

Då väckte Erik Carlsson en annan diskussion på Twitter, en viktig om nutida medielogik där han pedagogiskt räknar ut att 0,00002 procent av dem som uppskattningsvis såg matchen stod för den här "hatstormen", 14 av 157 kommentarer på Sebastian Larssons konto var negativa.

Han har tidigare gjort samma analys på Annie Lööf vars inlägg på Twitter av Erik Carlsson uppskattas nå 150 000 personer, varav hälften är riktiga människor. Att då 75 personer, en procent av dem, kan vara negativt inställda till faktan i tweeten är inte oväntat, likväl skapas en "hatstorm", i hans fall också med helt anonyma konton som står för delar av hatet.

Det är en fälla vi tenderar att gå i, enligt honom. Och nog är det tänkvärt. Men i slutändan mår vi alla bättre om vi bara kan hålla god ton mot varandra.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.