• idag
    7 aug
    23°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    10 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Våldet går inte i pension

Debatt
PUBLICERAD:
"Våld mot äldre behöver, som allt annat våld, förebyggas, upptäckas och hanteras."
Foto: ANDERS WIKLUND / TT
I dag är det FN:s världsdag om våld och övergrepp mot äldre.

Våld mot äldre i nära relation är ett samhällsproblem, enligt WHO ett folkhälsoproblem, som få vill kännas vid. Brist på kunskap och förutfattade meningar försvårar för äldre brottsutsatta att få den hjälp de har rätt till. Det är dags att ompröva gamla föreställningar om att äldre inte utsätts för våld. Det är dags att samhället lyfter denna fråga och inser att våldet inte går i pension.

Precis som andra grupper i samhället drabbas äldre av en rad olika typer av brott. Beroende på var övergreppet äger rum och vem som är förövare brukar man skilja på våld och övergrepp från utomstående, våld och övergrepp mot närstående samt våld och övergrepp inom vården.

Äldre kan till exempel drabbas av försummelse som vanvård, bristande medicinering, bristande hygien, ekonomiskt utnyttjande, utpressning, stöld av pengar eller egendom, fysisk misshandel, hot, trakasserier och sexuellt utnyttjande. Dessa övergrepp kan ske överallt, i hemmet, på gatan, hos boende med hemtjänst, på sjukhus eller på äldreboenden. Detta är något som Brottsofferjouren märker. 2018 sökte 2 684 äldre personer, främst kvinnor, stöd hos Brottsofferjourer runt om i landet. Att förövaren är en person som brottsoffret känner väl och litar på gör konsekvenserna ännu svårare, då den utsatta ofta är i en beroendeställning.

Konsekvenser för den utsatta kan vara såväl fysiska och psykiska som sociala. Konsekvenserna är ofta allvarligare för äldre än yngre personer, enligt Brå:s rapport ”Brott mot äldre. Om utsatthet och otrygghet”. Exempelvis kan en lindrigare misshandel av en äldre person leda till allvarliga skador med mycket lång läkningstid.

Det är vanligt att äldre våldsutsatta känner skam och inte anmäler sin förövare. Till det kommer rädslan för att en konfrontation kan leda till fortsatt, eller förvärrat, våld. För äldre kvinnor är dålig ekonomi många gånger en avgörande faktor som gör det omöjligt att lämna den som misshandlar.

Siffror från Pensionsmyndigheten visar att 15,2 procent av Sveriges äldre kvinnor har en disponibel inkomst under den relativa fattigdomsgränsen eller gränsen för låg ekonomisk standard (Äldre med låga inkomster, Pensionsmyndigheten 2018). Detta försvårar för många äldre kvinnor att få ett eget boende.

Det finns stora kunskapsbrister i samhället om våld mot äldre. Särskilt stor är okunskapen när det gäller våld i nära relationer. Våld mot äldre kan vara svårt att upptäcka. Blåmärken och sår misstolkas ofta som följder av fallolyckor. Sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet förklaras med sjukdom eller kroppens normala åldrande. Med anledning av detta är det viktigt att personal inom kommuner och regioner få en ökad kunskap om att även äldre utsätts för olika typer av våld, och därmed vågar ställa frågor till de äldre om detta.

Våld mot äldre behöver, som allt annat våld, förebyggas, upptäckas och hanteras. Därför är det viktigt att kommuner och regioner har en strategi för att hantera detta, för det är faktiskt en mänsklig rättighet att slippa utsättas för våld och övergrepp.

Monica Ekström

Ordförande Brottsofferjouren Värmland

Lisbeth Staaf Igelström

Ordförande PRO Värmland

Kerstin Erlandsson

Ordförande SPF Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.