STARRIN SONDERAR: I serien "Nyfiken på forskning" intervjuas John Sören Pettersson som är professor i informatik vid Karlstads universitet. Hans akademiska bana började med en filosofie kandidatexamen i matematik. Sedan blev det studier i lingvistik som mynnade ut i en doktorsavhandling. Därefter ett par omgångar i England, och däremellan jobb inom dataindustrin. Sedan blev det Karlstads universitet. I början av 2000-talet utnämndes han till docent och karriären kröntes med en professur 2008.
Jag ska intervjua John Sören Pettersson. Vi träffas på hans kontor på universitetet. Kontoret är fyllt med böcker från golv till tak. På väggen finns en whiteboardtavla fullspäckad med anteckningar om det ena och det andra. Här är det full fart, tänker jag.
– Vad är informatik? frågar jag nyfiket.
– Informatik sysslar med mycket av det som vår digitala värld består av, förklarar John Sören.
– Det handlar om hur man får bra datasystem. För att få bra och fungerande datasystem måste det finnas tydliga instruktioner till systemet för att vi ska kunna kommunicera med det.
Jag ska ge ett exempel, säger han, och börjar entusiastiskt att berätta om ett norskt-svenskt projekt där man utvecklar datasystem som ska användas vid övningar i att hantera kriser och katastrofer.
Projektet bedrivs över den norsk-svenska gränsen där Hedmarks fylke och Värmlands län gränsar till varandra. Bland annat har man gjort en ordlista med ord som de samverkande organisationerna har nytta av när de övar krisberedskap och krishantering på ledningsnivå.
Ett av hindren när man ska öva tillsammans över gränsen är språket. Även om norrmän och svenskar förstår varandra ganska bra så har det visat sig i tidigare övningar att det kan uppstå språkhinder, säger John Sören.
– Man har helt enkelt inte alltid förstått varandra och det skapade naturligtvis problem. Med ordlistan vill vi komma tillrätta med vissa av de språkliga hindren. Att snabbt kunna hantera kriser och katastrofer blir allt viktigare. Det visar inte minst förra sommarens omfattande skogsbränder i både Sverige och Norge.
– Det bästa sättet att förbereda sig är förstås att öva. Är man dåligt förberedd och inte vet vad man ska göra kan det få mycket allvarliga konsekvenser. Men att samla alla inblandade parter för att öva är inte alltid möjligt. Det är dyrt och det är svårt att få tiden att passa för alla.
– Vi har gjort övningar för enskilda i grupp. Det brukar ta ett tag innan man riktigt förstår varandra även om alla inblandade talar svenska. Det är viktigt med övning och att man övar på att samarbeta för att få klart för sig sina egna roller.
John Sören berättar att vid övningen utgår man från ett scenario om att det här och det där kan hända. Det matas in i systemet och måste kännas äkta. Och man skapar sig allteftersom en gemensam verklighetsbild.
På bordet framför mig ser jag en bok som jag blir nyfiken på och John Sören ser att jag fäster blicken på den. Han berättar att boken innehåller uppsatser från en konferens i Uganda. Konferensen var den sjätte i ordningen på temat ”Mobile Communication Technology for Development”. Den första hölls i Karlstad och John Sören var en av initiativtagarna till konferensen.
Jag märker att han har ett starkt engagemang när han berättar om konferensen i Uganda som till stora delar handlade om hur modern teknologi som till exempel mobiltelefoner och appar kan underlätta tillvaron för människor i utvecklingsländer. Det har varit en viktig fråga under många år. Mobiltelefonen kan användas till mycket som främjar hälsa, ekonomisk tillväxt och inte minst underlätta kommunikationen mellan människor och på det sättet blir den också ett medel att utveckla demokratin.
John Sören berättar om en händelse från ett av sina besök i Uganda.
– Jag var en månad i Uganda. Det var vid ett kvällsseminarium och jag stod och pratade inför en grupp studenter. Och rätt vad det var gick strömmen. Min laptop innehåller batteri så den fungerade hela tiden. Men inte projektorn. Filmduken var helt svart. Men visst borde projektorn haft ett batteri med tanke på hur ofta strömmen går i Afrika? Egentligen borde det finnas afrikanska projektorer som är skapade för hur afrikanernas vardag ser ut.
– I många länder finns ingen infrastruktur. Går elen hos oss i Sverige vet vi att den kommer snabbt tillbaka. Men så är det inte på många platser på jorden.
Vid den senaste konferensen i Uganda var både forskare och praktiker med. Bland annat en ung kille som hade utvecklat en app som underlättade för bönderna att hålla koll på sin boskap. Han presenterade detta förra gången då konferensen hölls i Moçambique. Konferensen simultantolkades den gången på engelska och portugisiska. Den unge mannen fick ett uppdrag av Moçambiques jordbruksdepartement att sprida sin app bland bönderna i deras land.
– Att få vara med på konferensen var väldigt viktigt för den unge killen. Han kom, blev sedd och lyssnad på.
Inför varje konferens arbetar man med att handleda flera av de unga forskarna om hur man ska skriva en vetenskaplig uppsats.
– Det är mödosamt för dem. Många omskrivningar. Men uppsatserna blir riktigt bra. Det är en möjlighet för dem att för första gången få komma till tals på en internationell konferens.
Flera av uppsatserna i boken från konferensen i Uganda handlar om avfallshantering och vattenförsörjning som är viktiga frågor i utvecklingsländerna. Där kan mobilbaserade tjänster göra stor nytta. Andra tog upp användningen av mobil teknologi för att förbättra folkhälsoarbetet och livsmedelsförsörjningen.
Tiden rinner i väg och det är dags att runda av med frågan om vad han gör på fritiden. Sommarstugan i östra Närke ligger honom varmt om hjärtat. Där kopplar han av tillsammans med familjen och två hundar. Det blir också mycket bokläsande. Men på ett lite annorlunda sätt.
– Min hustru och jag läser högt för varandra. Det är något speciellt med det.
Bengt Starrin
Professor emeritus
Karlstads universitet