Välfärd går före kanoner

Ledare
PUBLICERAD:
Kommunals ordförande Tobias Baudin ser hellre satsningar på fler undersköterskor än på fler kanoner.
Foto: Jessica Gow/TT
Lite i skymundan av en valkampanj med fylleskandaler och abortmotstånd har Nordens största fackförbund samlats till kongress i Älvsjö. Budskapet från Kommunal är glasklart: satsa mer på välfärden.

Framtidsklivet är namnet på Kommunals kongress och frågan är hur det klivet in i framtiden ska se ut. Ska skolan, vården och omsorgen fortsatt sättas på svältkur?

Den bistra sanningen är att regeringens satsningar på välfärden är otillräckliga. Fem miljarder kronor mer varje år är alldeles för lite. En ”uppdaterad kömiljard” räcker inte långt. Behovet är långt större än resurserna. Det är Konjunkturinstitutet, SKL och LO överens om.

Obalansen lär bestå om de borgerliga stödpartierna får fortsätta diktera och styra politiken. 20 miljarder kronor i skattesänkningar i år ska följas av en avskaffad värnskatt nästa år. Samtidigt tänker de fyra borgerliga partierna tillsammans ta strid för att försvaret ska få en 50-procentig skyddad höjning av anslagen.

Kommunals ordförande Tobias Baudin beskrev träffande läget i sitt starka öppningstal på kongressen. Han har inte mött någon medlem som önskar sig fler kanoner, däremot vill alla han träffar ha fler kollegor. Ingen förälder han mött har önskat ett nytt Jasplan, däremot att de möts av yrkesskickliga barnskötare varje morgon.

Kraven på ”ökad effektivitet” har ekat över vården och omsorgen under lång tid, men det går inte att spara mer på det sättet. All onödig luft är sedan länge pressad ut ur systemet.

De delade turerna kan inte delas i fler bitar, scheman kan inte pressas ihop mer. Arbetsvillkoren gör att alldeles för många av Kommunals kvinnliga medlemmar inte orkar jobba heltid.

Tobias Baudin ställde två högst berättigade frågor till politikerna: Hur moderniserar ni det finanspolitiska ramverket så att svenska folket får glädje av den svenska statens goda ekonomi? Och hur ser ni till att skattenivån ökar så att resurserna räcker till en långsiktig finansiering av välfärden?

LO-ekonomerna har bra svar i rapporten Ekonomiska utsikter. Statens finanser är goda och statsskulden är nere på 1977 års nivå.

Att i det läget fortsätta att betala av på skulden är oklokt, särskilt som kommunerna går mot stora underskott och behöver mer pengar. Konjunkturinstitutet räknar med att kommunsektorn behöver öka intäkterna med 90 miljarder kronor mellan 2020 och 2023 enbart för att klara dagens åtaganden.

Vad är det för vits att staten är rik om kommunerna är fattiga? frågar LO-ekonomerna i en debattartikel i Dagens Industri och föreslår att staten satsar 100 miljarder de närmaste åren.

Finansministern bör snarast sluta betala av på statsskulden, sänka överskottsmålet och använda pengarna till nyttig, i många fall livsviktig verksamhet. Det håller inte att säga att ”reformutrymmet är obefintligt” när pengar finns och behoven är så stora.

LO-ekonomerna ger också rådet att höja skatten. Det kommer också att bli nödvändigt för att klara framtiden med en åldrande befolkning. Och då är det inte de fattiga kommunerna som ska höja skatten utan det ska staten göra så att fördelningspolitiken blir vettig. Till exempel genom att beskatta kapital och fastigheter hårdare.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.