En spark i häcken – om den fanns

Krönikor
PUBLICERAD:
Inför helgen som gick visste förmodligen varenda kotte jag pratat med vad som stod på mitt schema: plantera efterlängtad häck.

Blev det så?

Nej.

Däremot en hel del grävning och rensning. Men en total besvikelse blev det ju faktiskt inte när det tack vare fyraåringen utvecklades till en biologilektion i det gröna.

Bland annat stötte vi på en - med Forshagamått mätt - gigantisk spindel som döptes till ”Vitrumpad jättespindel”. Men efter lite googling var jag tvungen att dra tillbaka mitt fyndiga förslag när det egentligen verkar ha rört sig om en ängsvargspindel med äggkokong.

Säkert förflyttades också minst ett tjugotal maskar till komposten på ett närmast ceremoniellt sätt. Men mest spännande enligt sonen var att hälsa på skalbaggen som bosatt sig mellan rosbuskarna och husgrunden.

Själv har jag fortfarande svårt att se en utan att kastas tillbaka till Arvikafestivalen 2009 då jag – förutom att trängas med vansinnigt många andra i publikhavet framför Depeche Mode – fick uppleva en ekoxe på alldeles för nära håll.

Bilden av hur dess enorma käkar avtecknade sig mot den vita tältduken hemsöker mig fortfarande ibland. Ekoxens alltså, inte Depeche Mode-sångaren David Gahans.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.