Lyssna på ropen på hjälp

Ledare
PUBLICERAD:
Finansminister Magdalena Andersson (S) bör skicka statens överskott till kommunernas välfärdsinsatser.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Tuffa tider väntar Sveriges kommuner och regioner. Om inte staten skjuter till mer pengar väntar skattehöjningar som slår hårdast mot de fattiga.

Underskotten växer visar en ny ekonomirapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Var fjärde kommun och var tredje region gick back redan 2018. De kommande åren blir ännu svårare när demografin förändras.

På tio år blir vi 450 000 fler barn och äldre, medan bara 300 000 fler kommer i arbetsför ålder. Behovet av nya förskolor, skolor och äldreboenden växer och sådana kostar stora pengar.

Redan nu tvingas kommunpolitiker till hårda sparpaket. Det beror inte på att de är dåliga, verkligheten ger dem förutsättningar som är svåra att hantera. Därför ställer SKL:s ordförande Anders Knape (M) några högt berättigade frågor till finansminister Magdalena Andersson (S) i en debattartikel i DI:

Är det en bra och effektiv politik för offentlig sektor att kommunsektorns skulder ökar samtidigt som statens – som på sikt måste antas ha förutsättningar att låna billigare – minskar? Är det bra att ha starka statliga, men svaga kommunala finanser?

Svaret är nej på båda frågorna. Det är fel att spara och betala av på statsskulden när välfärden skriker efter pengar. Finansministern skryter på Facebook med att regeringen tillförde 35 miljarder kronor under förra mandatperioden och fortsatt prioriterar välfärdsbygget.

Problemet är att pengarna inte räcker. Problemet är att hon först fick en servettskiss till budget från M-KD att styra med år ett. Problemet är att regeringen lovat avskaffa värnskatten år två. Stora skattesänkningar som hade behövts i välfärden går nu i stället till de som har jobb och högst inkomster.

Expressens liberala ledarsida skriver att det finns ett stötande glapp mellan den bekymmerslöshet som präglar mycket av rikspolitiken och den verklighet som många kommuner befinner sig i. Det är en bra beskrivning av de skilda världar som råder i Rosenbad och ute i landet.

Det är det glappet som gör att finansministern kommer undan med att säga att regeringen satsar 20 miljarder kronor på välfärden de kommande åren.

Alla inblandade vet att pengarna inte kommer att räcka. Det behövs det dubbla fram till 2022 för att behålla dagens nivå och de pengarna behöver komma från staten.

Det urusla alternativet är att krisande kommuner höjer skatten för att täcka de 20 miljarderna. Den raka kommunalskatten slår hårt mot de med låga inkomster.

Den är dessutom högst där folk har lägst inkomster. Det skiljer nästan sex kronor per intjänad hundralapp mellan Dorotea (35,15) och Österåker (29,18). Demografin och servicen skiljer sig också kraftigt åt till Österåkers fördel.

Det behövs högre statsbidrag och ett mer progressivt skattesystem som tar ut mer från dem som har stora fastigheter, höga inkomster och mycket kapital. Frågan är om det är möjligt med 73-punktsprogrammet och skattesänkarna Liberalerna och Centerpartiet som samarbetspartier. Det har inte börjat bra.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.