Vem är det som är ansvarslös?

Ledare
PUBLICERAD:
Daniel Bäckström (C), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (M), Karin Enström (M), Beatrice Ask (M) tågar ut från försvarsberedningen.
Foto: Naina Helèn Jåma/TT
Alliansen återuppstod från de döda och de fyra partierna tågade tillsammans ut från försvarsberedningen. De anklagar regeringen för att vara ansvarslös, men frågan är vem som är mest ansvarslös?

Det är läge att påminna om att det var alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt som gick hårdast fram mot försvaret. De avskaffade värnplikten utan någon utredning. Finansminister Anders Borg kallade till och med försvaret för ett särintresse.

Mycket har hänt sedan dess. Det råder ingen tvekan om att säkerhetsläget har försämrats efter kriget i Ukraina och Rysslands annektering av Krim. Det finns därför en bred majoritet i riksdagen som enats om att kraftigt höja anslaget till försvaret fram till 2021. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och de fyra borgerliga partierna är också överens om att Sverige på sikt ska lägga 1,5 procent av BNP på försvaret.

Striden nu handlar om vad som ska hända fram till 2025. De fyra partierna som tågade ut från beredningen kräver att försvaret ska få minst 84 miljarder kronor i årligt anslag. Sossarna är inte beredd att låsa sig vid ett fast belopp och det är klokt.

Ingen vet hur svensk ekonomi och omvärlden ser ut om sex år. En lågkonjunktur väntar och det är oklart hur djup och lång den blir. Att då ge försvaret en gräddfil och en garanterad summa är orimligt och ansvarslöst.

Några sådana garantier får inga andra viktiga samhällsuppdrag. Det riskerar att bli skolan, vården och välfärdssystemet som får ta smällen om ekonomin viker nedåt. Ekvationen blir ännu svårare att få ihop om de borgerliga partiernas ständiga längtan efter nya skattesänkningar håller i sig.

Det slutar inte ens där. Liberalerna under stridstuppen Jan Björklund vill fördubbla försvarsanslagen. Ett Natomedlemskap rycker också närmare om de borgerliga partierna får bestämma. Men det betyder mer kärnvapen i Östersjön och det skulle inte minska utan öka spänningen i området.

En annan fråga är hur försvaret ska använda pengarna. De har redan svårt att rekrytera personal. De har en förkärlek för stora och dyra materielinköp och får kritik från bland annat Statskontoret för att inte vara tillräckligt transparenta.

En ny version av Jas Gripen äter redan stora resurser. Köpet av luftvärnssystemet Patriot från USA kostar många miljarder. Införskaffandet av Helikopter 14 blev tio år försenat och kostade mer än beräknat.

Lilla Sverige ska tillverka ”världens modernaste ubåt” vid Kockums i Karlskrona. Svenska försvaret har beställt två ubåtar. Prislapp: 7,6 miljarder kronor. Allt för att möta hotet från ryssen.

Det finns andra konkreta hot som behöver mötas. Till exempel de stigande temperaturerna som ökar risken för skogsbränder. Det civila försvaret glöms lätt bort när försvarsindustrin i stor utsträckning får sätta dagordningen.

Exgeneralen Dwight D Eisenhower varnade i sitt avskedstal som USA:s president 1961 för att låta det militärindustriella komplexet få för stor makt. Den varningen gäller även i Sverige 2019. Om militären, försvarsindustrin och borgerliga politiker får bestämma.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.