Livskvalitet – även efter en stroke

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: MAJA SUSLIN / TT
14 maj är internationella strokedagen. Då uppmärksammar Neuro den tuffa men viktiga vägen tillbaka, efter en stroke: Rehabiliteringen.

För att komma tillbaka till arbetsliv och sociala sammanhang efter en stroke, krävs god och individanpassad rehabträning över tid. Detta borde vara ett prioriterat område i takt med att allt fler överlever den akuta fasen.

Varje år drabbas drygt 25 000 personer i Sverige av stroke. Sedan 2002 har både insjuknade och dödlighet i stroke minskat med ungefär 40 procent enligt Socialstyrelsen [1]. Det är glädjande siffror. Den ökade överlevnaden, mycket tack vare bättre behandling och omhändertagande, har dock en viktig men förbisedd konsekvens. När fler överlever, blir det också fler som tvingas leva med de funktionsnedsättningar och symtom som en stroke kan föra med sig, både fysiskt och kognitivt.

Plan saknas

För att så många som möjligt ska erbjudas en så god livskvalitet som möjligt i sviterna efter en stroke – krävs att de erbjuds rehabilitering och att den rehabilitering som erbjuds håller hög kvalitet.

En förutsättning för god rehabilitering är framför allt att den är individanpassad, både när det gäller åtgärder och tid. Trots detta visar Neuros Rehabrapport 2018 att endast 16 procent av de medlemmar med stroke som svarat, har en egen individuell rehabplan [2].

Individuell rehabilitering

Oavsett hur skadan eller de kvarvarande symtomen ser ut efter en stroke, är rehabilitering vägen tillbaka. Målet är att ge varje individ möjlighet till så stor delaktighet i arbetsliv och socialt liv som är möjligt, utifrån den individens symtom eller skada.

En individuell rehabiliteringsplan tas fram tillsammans med patientens läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, logoped och eller dietist.

På Neuro menar vi att med god rehabilitering där den enskilde ges en aktiv roll vid utformning av mål och innehåll kan man minska samhällsekonomiska kostnader som exempelvis omvårdnad, hjälpmedel och läkemedel i jämförelse med än om man inte får rehabilitering. Rehabilitering lönar sig för både den enskilde och samhället.

En del av vardagen – livet ut

Om inte individen får rehabilitering tidigt efter en stroke är risken stor att hon eller han mister färdigheter och kompetens som är möjlig att nå, när det gäller att utföra aktiviteter i vardagen. Allt som sker under dygnet har betydelse för rehabiliteringens förlopp. Rehabilitering integreras naturligt i vardagen för att den enskilde ska se sambandet mellan att utföra vardagliga sysslor och rehabiliteringsinsatserna.

Insikten om att kopplingarna mellan hjärnans nervceller kan byggas om under hela livet för att lära om och lära nytt är numera en etablerad sanning inom neurologisk forskning [3]. Denna kunskap är grunden för dagens rehabiliteringsprogram och ger ett tydligt stöd för att rehabilitering gör nytta livet ut.

[1] Socialstyrelsen.se

[2] Rehabrapporten 2018, Neuro

[3] Karolinska institutet, Stroke – en kamp mot klockan

Hans Hedström

Ordförande Neuro Värmland

Lise Lidbäck

Förbundsordförande Neuro

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.