Kristina Sandberg får Selma Lagerlöfs Litteraturpris

Nöje/Kultur
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Författaren Kristina Sandberg är årets pristagare av Selma Lagerlöfs litteraturpris.
Foto: Håkan Strandman
Hon ville beskriva den svenska historien utifrån en rostfri diskbänk. Nu belönas Kristina Sandberg med Selma Lagerlöfs Litteraturpris för trilogin om hemmafrun Maj.
– Jag tänkte att de många kvinnornas berättelser är lika viktiga som dem om enskilda kvinnor som har brutit sig loss, säger pristagaren.

Lars Andersson, ordförande i prisnämnden, konstaterar att man i år "väldigt tryggt kan tala om en författare i Selma Lagerlöfs anda".

– Kristinas böcker har berört väldigt många människor och då naturligtvis främst den stora romansviten om Maj, hennes familj och hennes tid, fortsätter han.

Pristagaren själv nämner Selma Lagerlöf som en självklar inspiratör för sitt eget feministiska engagemang.

– Och mitt feministiska skrivande eftersom Maj-trilogin till stor del var en medveten feministisk handling från min sida.

Kristina Sandberg berättar utförligt och humoristiskt (författaren drar ner mer än en skrattsalva på Mårbacka den här dagen) om tillkomsten av Maj, en huvudkaraktär som enligt henne "får bära mycket, vara besvärlig och lite jobbig".

– Allt inleddes när jag var gravid och plötsligt kunde känna hur mina förmödrar började mumla inom mig. Selma lät sina förhistoriska gestalter komma till tals i sitt författarskap och det är ju verkligen det man gör när man skriver. Att skriva är att försöka hålla någon kvar, som Joyce Carol Oates har sagt.

Det där "mumlandet" fick Kristina Sandberg att inse att det nog var hög tid att börja ställa frågor till sin farmor och sin mormor, om hur deras moderskap hade varit.

– Farmor hann jag tyvärr aldrig riktigt fråga men mormor levde i Örnsköldsvik (likt Maj) så jag hann ställa några frågor till henne.

Fram växte en berättelse om det samhälle där kvinnor som blivit gravida utanför äktenskapet skambelagdes, en skildring av vad blickarna dessa kvinnor mötte kunde göra med deras självbild.

– Eftersom det fortfarande fanns så mycket i min mormors liv som jag inte kände till så fick jag använda mig av fiktionen när jag började skriva om Maj och hennes oplanerade graviditet med den här äldre och frånskilde fabrikörssonen.

Det är ett liv som många kvinnor har levt, men deras levnadsberättelser har osynliggjorts, menar Kristina Sandberg.

– Flera av Selma Lagerlöfs kvinnor går sin egen väg, de lever inga förutbestämda kvinnoliv. Det är oerhört viktiga berättelser, men jag tänkte att de många kvinnornas berättelser är lika viktiga som dem om enskilda kvinnor som bryter sig loss.

Lars Andersson, ordförande i prisnämnden, konstaterar att man i år "väldigt tryggt kan tala om en författare i Selma Lagerlöfs anda".
Foto: Håkan Strandman

Kristina Sandberg, som vid sidan av sitt författarskap är psykolog samt kritiker och essäist på Svenska Dagbladet, kom som de flesta andra i kontakt med Selma Lagerlöfs böcker i tidig ålder. Men det var snarare namn som Karin Boye och Agnes von Krusenstjerna som intresserade henne i gymnasieåldern.

– Jag visste att jag ville skriva och sökte hela tiden efter kvinnliga författare.

Under våren har hon läst om flera av Selma Lagerlöfs böcker.

– Hela hennes liv är ju så inspirerande, att hon var en sådan modern författare och person. Jag tycker otroligt mycket om det hon skriver.

Kristina Sandberg tar emot Selma Lagerlöfs Litteraturpris vid en ceremoni i Frykensalen, Sunne bibliotek, den 10 augusti. Prisnämndens omdöme lyder: "För ett helgjutet verk om borgerskapligt liv via klassresenärens indignerade blick. Kristina Sandberg visar en lika ömsint omsorg om detaljer i vardag, historia, socialt och psykologiskt liv som någonsin hennes huvudperson om hem och familj".

De senaste tio årens mottagare av Selma Lagerlöfs Litteraturpris är: Carola Hansson (2018), Lars Norén (2017), Sara Stridsberg (2016), Stewe Claeson (2015), Lotta Lotass (2014), Kjell Johansson (2013), Klas Östergren (2012), Ellen Mattson (2011), Jan Lööf (2010) och Lars Gustafsson (2009).

Birgitta Trotzig mottog det första priset 1984. Det här är trettiosjätte gången det delas ut och prissumman är 100 000 kronor.

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.