Människan är boven i dramat

Ledare
PUBLICERAD:
Korallreven är snart utplånade och om 30 år är det mer plast än fisk i haven. Vad håller vi på med?
Foto: Gustav Sjöholm
"Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden", säger Gud till människorna i Första Moseboken.

Ja, nog kan man säga att människan följt Guds råd. Människans tid på planeten är kort, men vi har hunnit åstadkomma mycket elände genom att ta på oss härskarrollen. Utan att visa någon som helst hänsyn till de som fanns här långt före oss.

Ja, naturfolken gjorde och gör det, men indianer, inuiter, maorier och samer har tyvärr inte så mycket att säga till om nu för tiden.

Den senaste massutrotningen ägde rum för 66 miljoner år sedan när dinosaurierna dog ut. Nu är vi mitt inne i en ny massutrotning, orsakad av människan själv på bara 150 år, en blixtsnabb blinkning i ett historiskt perspektiv.

FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, har levererat en första larmrapport, byggd på 15 000 vetenskapliga källor. Läget är mycket allvarligt, uppåt en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning.

Tempot har höjts dramatiskt. Utrotningstakten följer människans skövlingar. Plastföroreningarna har tiodubblats på bara några årtionden. Om 30 år är det mer plast än fisk i haven om inget görs, varnar forskarna.

I fjol skövlades regnskog motsvarande 30 fotbollsplaner. Varje minut. Brasilien planerar att öka takten ännu mer. Det är förödande både för miljön och klimatet. Träden fångar koldioxid och renar luften.

Först plundrar vi jorden på dess tillgångar, sedan slänger vi tillbaka avfallet i den. Varje år dumpas hundratals miljoner ton tungmetaller, lösningsmedel och andra gifter i naturen.

Allt sker i den heliga lönsamhetens och tillväxtens namn. Dopade grisar och misshandlade kycklingar hamnar på matbordet i en matindustri som inte tar någon hänsyn.

Vi rubbar ett ekosystem som inrättats av naturen under miljoner år. De livsviktiga bina är på tillbakagång. Utan bin ingen pollinering, utan pollinering försvinner en stor del av de odlade livsmedelsgrödorna. Plus ett antal vilda växtarter.

Allt fler får upp ögonen för att det här inte håller. Nu görs aktioner för att rädda bina och få bort plasten ur haven. Nu inser fler värdet av närproducerad och ekologisk mat. Det är bra, men mer behöver göras.

Hotet mot den biologiska mångfalden hänger intimt samman med klimatfrågan. Åtgärder för att rädda fler arter kan bidra till att hålla nere temperaturökningen. Åtgärder för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader räddar i sin tur fler växt- och djurarter.

Nu gäller det att rädda vad som räddas kan. En del djur- och växtarter är förlorade för alltid, men det finns andra som behöver vår hjälp för att överleva.

Balansen i ekosystemen behöver återställas. Det går, om vi slutar våldta och förgifta luft, vatten och mark och i stället mer följer naturens egna lagar.

Det är vi människor som rubbat och skadat planeten. Det är därför vår förbaskade skyldighet att se till att den överlever.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.