Netflix killed the moviestar

Krönikor
PUBLICERAD:
Jag vet inte om jag någonsin kommer att uppskatta långfilmer på samma sätt igen.

Anledningen stavas Netflix.

Sakta men säkert halkade jag ner i träsket och började förstå vad alla storkonsumenter av serier snackade om hela tiden.

”House of cards”, ”Orange is the new black”, ”Breaking bad”, med mera, var på allas läppar redan för många år sedan. Sakta men säkert har jag också börjat beta mig igenom dem och mer därtill. Och är det inte dramaserier så är det fantastiska dokumentärer, kolla exempelvis in den grymma formel 1-produktionen ”Drive to survive”, som fångar mitt intresse.

Det finns bara ett problem.

Många traditionella långfilmer känns plötsligt oerhört ytliga, rumphuggna och banala nuförtiden.

Häromsistens såg jag omtalade ”A star is born”. Absolut sevärd, men jag störde mig på hur lite den gick på djupet – egentligen.

Känslan var att det kunde ha blivit så mycket bättre som en miniserie.

På samma sätt kan jag inte se hur svenska succéserien ”Störst av allt” skulle kunna göra sig bra som en nedklippt långfilmsvariant.

Jag antar att jag har blivit miljöskadad av alla långa dialoger och utdragna sekvenser som ovan nämnda serier bjuder på.

Ett tempo fjärran från MTV-klippningen à la Jonas Åkerlund.

Fast egentligen är det kanske bara att tacka och ta emot. Lite lugn kan vi nog alla behöva i dagens samhälle.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.