Gud i vår tid

Debatt
PUBLICERAD:
Centrum för samtidsanalys vill ta del av människors egna erfarenheter och tolkningar av Gud.
Foto: Christine Olsson/TT
”Då tror du på Gud?” säger man till mig ibland när man hör att jag är biskop. ”Inte säkert” måste jag svara, ”det beror ju på vad du menar med Gud. Jag kanske inte tror på det som du menar med Gud, men jag tror på den Gud som jag möter i Bibeln och i mitt hjärta.”

Vi menar ju olika med ordet Gud. Bland dem som tror på Gud tror vissa på en sträng och straffande Gud, andra på en kärleksfull och förlåtande. En del tror på en passiv kraft, andra tror på en Gud som jag kan tala med och som ger mig vägledning. I drömmen eller genom tecken. En del tror på en Gud som gör under, andra på något diffust bortom bergen. En del tror på en person, andra på en ande eller ett nådeshav. En del ser dem som tillhör icke-kristna religioner som omvändelseobjekt, andra ser dem som dialogpartners. Individualismen leder till en önskan hos många att själva få utforma sin religiösa tro fria från dogmer och präster. Många upplever naturen som den viktigaste platsen för Gudsmöten.

Det är i Gud vi lever, rör oss och är till, säger Paulus. Det innebär att Gud också lever i oss. Hela skapelsen hålls samman i Gud. Gud är summan av allt. Gud är större (Allah akbar säger muslimerna) än vad vi kan föreställa oss. Men varje gång en människa möter Gud sker något oändligt stort.

När vi talar om Gud lyfts hela universum in i blickfältet. Vi talar om Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. De äldsta delarna av Gamla Testamentet betonar Guds universalitet. Gud skapade himmel och jord. Gud skapade människan (1 Mos 1 f). Därför är jorden Herrens och allt vad därpå är (Psalt 24).

Svårigheten att konkretisera en ande har lett många till att se Gud som människans avbild i stället för tvärtom. Vi möter rika exempel i det förflutna på att man tänkt sig Gud som en människa, både till utseendet (gammal skäggig farbror) och till sättet (hämnande, vred, straffande). Vi möter också motsatsen, till exempel i Jesu förkunnelse (Gud är ande, Gud skall tillbes i ande och sanning). Andligheten ger oss idag möjlighet att möta andra religioners längtan efter Gud och kontakt med Gud.

I vår tid upprörs vi inte längre som förr av frågan om Gud är straffande eller förlåtande. Många frågar sig om man över huvud taget kan tro på Gud och vad Gud betyder i en global, materialistisk, individualistisk, rationalistisk, naturvetenskapligt präglad miljö. En majoritet säger sig tro på vetenskapen.

Den personliga upplevelsen av Gud konfronteras med Guds allomfattande väsen. Var och en slår vakt om sin tolkning av Gud och ser andra tolkningar som felaktiga. Därför är det ur individuell synvinkel både svårt och nödvändigt att tala om rätt lära och falsk lära i detta sammanhang. Det är falsk lära att döda andra människor i Guds namn, att se ner på vissa på grund av ras eller kön ett annat. Att någon präst stänger ute en kollega från sina kyrkor på grund av dennes personliga åsikter ett tredje. Gud är större än inskränkta präster. Det finns evigt giltiga och universella sanningar om Gud samtidigt som rätt lära i ett dogmatiskt system är något annat än en existentiellt relevant tro.

Frågan om Gud är en sträng och straffande eller en kärleksfull och förlåtande kraft har satts i samband med den sociala miljön (se SvD 29/3 2019 s. 32). Genom att analysera ett enormt amerikanskt material har man funnit hur olika Gud upplevs i olika miljöer. I jägar- och samlarsamhället stod inte vårt uppförande i centrum för vår tro utan naturen och dess krafter. Tron på en sträng och moraliserande Gud växte fram i komplexa samhällen för att normera människors beteenden, skriver Harvey Whitehouse i Nature.

Detta leder bland annat över till frågan om inte en del teologiska strider egentligen varit en motsättning mellan hur man upplevde Guds väsen i samlarsamhället, agrarmiljön och i industrisamhället. Det i sin tur leder över till frågan om Gudsbilden idag, i det kvantmekaniska digitalsamhället.

Centrum för samtidsanalys har tillsatt en arbetsgrupp som består av Mats Flygg, Helene Hjalmarson, Berit von Scheven och mig för att inbjuda till vittnesbörd om vem Gud är för dem samt människors beskrivningar av möten med Gud. Vi vill lyfta fram nutidens Gudsbild genom att ta del av människors egna erfarenheter och tolkningar av Gud i vår tid. Vi erbjuder via VF alla värmlänningar att vara med i detta samtal.

Alltså: har du mött Gud?

Vill du berätta om att du har mött Gud, änglar, har du minnen av tidigare liv eller har du haft besök av avlidna anförvanter från andra sidan. Har du upplevt tecken på kontakt när någon har dött eller har du andra andliga upplevelser? Händer det att du tolkar stjärnfall, kosmiska tecken och uppenbarelser genom fåglar eller fjärilar som budskap från Gud?

Vem är din Gud?

Sträng och straffande eller förlåtande och kärleksfull? Person eller ande?

Hur ser du på budskap från den andra sidan – skrämmande eller tröstande?

Hur ser du på dem som tillhör andra religioner än din? Missionsobjekt eller dialogpartners?

Vi skulle vara tacksamma och glada om du sänder din berättelse med namn och adress via mejlen till info@samtidsanalys.nu.

Bengt Wadensjö

Biskop emeritus Svenska kyrkan, Karlstads stift.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.